alein

Jag vet inte hur jag vet men jag vet

11 okt 2011 19:54
Jag har haft den här känslan förut. Känslan av att det finns en sanning där inne som ligger och mognar. Jag vet ännu inte hur den ser ut, kan bara ana konturerna.

Den måste få växa ifred. Jag matar den bara försiktigt med det som känns rätt. Följer magkänslan, försiktigt och steg för steg.

Det kan ta tid, men jag vet att den kommer att ta sig ut. Vetskapen finns där som ett lugn, även när det kryper under huden. Pusselbitarna kommer att falla på plats.

Jag lindar in fågelägget i varmrött ullgarn. Varv efter varv tills det liknar en puppa. Jag gör det tyst, i hemlighet. Det här angår bara mig.

Kanske är det en nässelfjäril där inne. Kanske är det mal. Men den kommer veckla ut sina vingar en dag.