vad är ord? | s:info | SP | ordbok | prenumerera | humör | besökande ord | secretspot | sök | hjälp | logga in

Anne

Ska detta vara en schlager?

16 jul 2010 01:05
Åh. Jag är hemma igen, jag har pratat med krukväxterna och lägenheten, packat upp väskan, laddat tvättpåsarna för tvättpasset klockan åtta imorgon och nu är jag mycket trött men också mycket hungrig. Det är dödläge i bestlutsfattandedelen av hjärnan, så jag passar på att sitta lite här medan jag väntar på att de två behoven ska reda ut sin inbördes rangordning.

På vägen hem kändes saker så klara och tydliga. Jag har fått lite distans, från allt, haft den där tiden som jag tyckte att jag behövde till att tänka, och trots att det kändes som att jag inte tänkte nåt så verkar det ha hänt en del i huvudet ändå.

Jag hade hela norrlands karga skönhet i ryggraden, tio dagars kroppsarbete i axelbredden, frid i själen och nåt slags mål i hjärtat.

Det är sådär, när jag varit hemifrån ett tag, saker blir klara och tydliga. Sen är man hemma och det blir det ena eller det andra och man tappar den där helheten man hade, det brukar bli så.

Jag hann med flygbussen innan den jag hade räknat med. Köpte mjölk och spårvagnskort på 7-eleven i Nisseterminalen; där spelades Ismael i högtalarna. Ställde mig intill nordstan och väntade på min spårvagn, tittade på de röda neonskyltarna mot den blånande kvällshimlen och kände mig sprickfärdig av alla möjligheter, alla längtor, all sammetsmjuk natt som bara väntade på att bli upptäckt av just mig.

Åh, jag var villrådig. Så ensam, plötsligt i den här staden på väg till ett hem där ingen väntar. Längtade intensivt efter sällskap, efter liv, efter ett par öl och ett hörn att vika runt i jakten på ett makalöst äventyr.

Det är lätt att se en riktning när man ligger på en solvarm gräsmatta mitt i en norrländsk skog och pustar ut efter ett intensivt pass med gräsklipparen.

Det är svårare att hålla den när tusen andra riktningar pockar på och verkar minst lika bra.

Men jag svalde min ensamhetsklump och tänkte på familjen jag lämnat bakom mig, på boken jag börjat läsa av Väinö Tanner om hans tid som finsk utrikesminister under Vinterkriget, på det där välkommen hem-meddelandet jag fick när jag satt på flygbussen, på lägenheten och krukväxterna och högen med dagstidningar som jag visste väntade på hallmattan.

Och nu är jag här. Och jag är trött, och hungrig, och jag vet fortfarande inte vilken ordning jag ska ta itu med de sakerna i. Men jag har öppnat alla fönster och det är numera härligt svalt här, och luftigt. Krukväxterna hade överlevt och flera av dem hade vuxit till sig en hel del sen sist. Jag har packat upp, jag vet att jag sa det men det är så fantastiskt att det förtjänar att nämnas igen. Jag har dagstidningarna i datumordning i en hög på matbordet, jag kanske får för mig att bläddra igenom dem imorgon. Jag har lite planer för de närmaste dagarna --

Och jag har en riktning. En kompassnål som förvisso darrar som en nyfödd fölunge, men jag ska hålla min hand över den så gott jag förmår och då kanske den blir stark och tydlig. Vi får hjälpas åt, riktningen och jag.

Tillbaka till sidans topp
Pusha
««[bläddra]»»

Kommentarer


Skriv en kommentar:
Namn:

Kommentar:

Tipsa en vän om detta ord:
Vännens e-postadress:

Anne
600 ord
» Profil
» Prenumerera
» RSS
» Ge Anne en ros

Annes senaste Ord

» Tiden går
30 dec 2012 09:58
» En klassiker
19 dec 2012 12:27
» Kvidevitt
29 nov 2012 20:56
» Söndag i dimma
11 nov 2012 11:06
» Nöjd student
7 nov 2012 09:48
» Allt hö, allt kött
2 nov 2012 08:52
» Ovanlig tid
28 okt 2012 16:12
» Skördar frukter
23 okt 2012 13:51
» Note to self:
22 okt 2012 22:07
» Bud från höstblötan
20 okt 2012 10:02
» Vidare, vidare, utan vidare
16 okt 2012 18:56
» Äntligen fredag
12 okt 2012 20:32
» Huddled Up
8 okt 2012 23:33

Dagens namn: Holger, Holmfrid
:: reklam ::