Anne

Fail

21 jul 2010 16:23
Jag bara gråter. Jag är svullen i hela ansiktet och huvudet värker och jag gråter.

Det är så gammalt, det här, nu. Det måste få ett slut. Jag har försökt att skärpa mig, att få bukt med mina känslor, att inse fakta och bara tagga ner lite.

Men jag lyckas inte. Det borde gå, men jag lyckas inte.

I förrgår lovade jag honom att det finns plats i min värld även för någon så trasig som han.

Idag skickade jag ett mail som i princip gick ut på att jag inte klarar det, att jag älskar honom till idiotins rand och att vi nog inte ska höras eller ses mer.

Jag gråter och snorar och är så trött på mitt liv och mitt hjärta och mig själv och på att gråta och på att längta och på att vara ledsen och på att undra.

Jag tror att det här var rätt men jag känner mig som en svikare, ett riktigt svin.

Men det är såhär. Jag är inte den vän han behöver, jag har inte kraft nog att bortse från mina egna känslor och finnas där, som jag vill.

Jag vill bara att det ska sluta göra ont. Det är snart två år, vi har aldrig riktigt fått ihop nåt över huvud taget, det är väl dags att fatta läget och gå vidare.

Jag känner mig så misslyckad.