On hold
18 feb 2010 17:00
Jag känner mig som Veronika i "Veronika bestämmer sig för att dö". Jag vill nu inte dö men jag är inte speciellt sugen på att leva heller. Livet är urlakat, det är svårt och tråkigt. Som om det inte finns mer att uppleva, allt är upprepningar av saker som varit tidigare.

Jag undrar om jag någonsin kommer att kunna uppskatta livet. Om tomheten kommer att försvinna. Ingenting fint och bra fastnar i hjärtat, jag kan känna det för stunden men efter det är det borta. Jag kan enbart återkalla negativa känslor.

Tipsa en vän om detta ord:
Vännens e-postadress:

Aurora
671 ord

» Profil
» Hemsida
» Prenumerera
» RSS

««

[bläddra]

»»

» Ge Aurora en ros

Auroras senaste Ord
» Upphittad!
29 jul 2010 13:50
» Förlust av pälskling
28 jul 2010 15:50
» Stort liv
25 jul 2010 13:57
» PMS
16 jul 2010 13:29
» Ont om tid
7 jul 2010 22:48
» Efterskalv
30 jun 2010 19:57
» Ångestens fula ansikte
22 jun 2010 20:18
» Gränsland
18 jun 2010 18:13
» Viktväktarna
13 jun 2010 16:24
» Självhat
10 jun 2010 14:09
» Place your bets
4 jun 2010 22:16
» Galentid
30 maj 2010 20:04
» Brev till en vän i det förflutna.
27 maj 2010 00:21
» det inre
21 maj 2010 15:04
» Sjukhussärken
16 maj 2010 21:29

» Arkiverat

Aurora har skrivit om
Barn Livet lista sjuk sjuk sjuk Kattdjur Personligt Förvirring Absurditeter Kärlek och Vänskap Operation Årskrönika Kärlek Ångest Den stora saknaden Gamla oförätter