charly
Hälsning från det förflutna
21 aug 2008 21:45Underlig situation igår kväll. Jag och sambon diskuterar böcker, han ber mig om ett boktips och jag plockar ut en pocket ur hyllan. Räcker över den och inser i samma ögonblick två saker. Dels att jag har fått den där boken av mitt ex, dels att sagda ex har skrivit en hälsning i boken, en hälsning av ganska intim och kärleksfull karaktär. Jag hinner tänka att jag själv skulle bli galen av att läsa en sådan hälsning till älsklingen från någon annan, sedan snappar jag tillbaka boken från honom.
Det är alltid svårt att veta hur man ska behandla frågan med före detta partners. P vet vad han behöver veta om just det här exet, som jag var tillsammans med i närmare tre år och som således har haft ganska stor inverkan på mitt liv. Det andra exet, honom som jag var tillsammans med när jag fortfarande var ung och naiv, honom vet P också allt om. Jag vet i princip ingenting om hans tidigare flickvänner, mer än att han inte har haft några längre förhållanden. Han säger inte mycket, och jag är heller inte så intresserad. Jag har inget behov av att snoka, jag vet att han berättar det han vill för mig.
Jag vet att jag överreagerar när jag inte vill att han ska läsa den där hälsningen. Jag vet att det förmodligen bara är jag som skulle bli illa berörd av det. Och det är inte så att jag bryr mig om personen som skrev den längre. Eller, det är naturligtvis en sanning med modifikation. Vi hade ett långt förhållande, under en tid då jag var mycket förvirrad på en massa andra plan, så hon har haft stor inflytande på mitt liv. Men nu, när tiden har rundat av hörnen, då kan jag nästan säga att jag inte bryr mig.
Och ändå, ändå, vill jag inte att han ska läsa hälsningen.
Jag måste vara fullkomligt hopplös att leva tillsammans med. Han är en klippa. Jag är ett jävla äggskal.