charly
It´s a strange thing to do
14 okt 2008 20:51Vad gör man med ett oväntat förtroende? Vad gör man när en person, som man inte trodde att man stod särskilt nära, kommer till en för att prata om tunga saker, viktiga saker, svåra saker? Jag vet inte, jag blir alltid lika förvånad när människor tycker att jag är pålitlig och bra på sådant här. Jag blir i och för sig förvånad även när min egen pojkvän kommer till mig för att prata, så det kanske inte är så konstigt att det känns underligt när en person som jag inte tycker mig känna särskilt väl berättar en sak för mig i förtroende.
Jag skulle aldrig vända mig till en sådan som mig själv. Det är ju vansinne. Men folk, de är ju vansinniga.
Annars känns det som om jag inte hinner med någonting. Jag pluggar och tränar och lagar mat och pluggar och sover och så grälar jag med sambon så att gnistorna yr och så gråter jag och så börjar jag om igen med samma sak, eller något liknande.
Jag hatar när vi grälar. Ännu mer hatar jag när det känns som om våra gräl är repriser, samma avsnitt av en dålig TV-serie som vi spelar upp. En. Gång. Till.
Äääh, jag vet inte. Jag överdriver. Oftast är det så fantastiskt jävla bra mellan oss så vi skulle kunna vara med i en upplysningsfilm om Bra Relationer, och nu överdriver jag däremot inte. Vi pratar med varandra och förstår varandra och halleluja, så fint det är.
(Okey, jag vet inte vart den här ironiska tonen kommer ifrån. Eller så är det bara jag som läser in den i min egen text. Tonen, alltså. Det ÄR fint, det är det. På riktigt. Vi är bra, nästan jämt.)
I helgen far vi till Småland. Nästa helg ska vi ha fest på lördagen, och på fredagen ska jag på engelskt teparty hos en av Översättarna. Man måste ha huvudbonad, och jag har höga förväntningar på den tillställningen. Men det är nästa helg.
En. Sak. I. Taget.
Nu: knäckemacka och House. He´s back!