charly

Trött, bitter och oändligt gnällig

14 jun 2009 20:21
Det ytterst tecknet på att jag håller på att förvandlas till min mor: Jag bli vansinnig av dåligt väder. Hela helgen har jag gått omkring som på nålar, och ute har det regnat, regnat, regnat. Det kryper i huden. Sluta! Jag vill gå ut, utan att bli genomsur. Jag vill träna. Jag vill promenera. Jag vill slippa frysa.

I fredags köpte jag en görläcker liten sommarklänning på rea, och nu hänger den där i garderoben och gör mig bitter, eftersom jag förmodligen skulle bli blå om läpparna och börja huttra som en idiot om jag tog på mig den och gick ut.

Hmpf.

Igår kväll var jag bjuden på fest, men jag avböjde i sista sekund. Ovillig, utan egentlig anledning. Ingen ork, ingen lust. Det stör mig. Jag skyllde på icke-existerande migrän och tillbringade kvällen ensam och bitter. Sambon var ute och härjade på krogen. Jag lyssnade på regnet och åt choklad. Bitter, som sagt.

Äh, jag vet inte. Jag är lite skakig, lite instabil, har lite närmre till tårar än vanligt, och det ska jag inte skylla på vädret. Det är bara jag. Jag önskar att det inte var så. Jag önskar att jag hade mer kraft.

Men. Från köket luktar det rabarberpaj, och snart ska det kokas te. Älsklingen håller mig varm, och från hans famn låter regnet bara mysigt. Fining. Han är fin.

Sol bakom molnen, and all that shit.