Cocos
I can make it alone!!!
13 nov 2009 20:46Ibland känner jag mig aningens trängd! Som när folk jag inte vill veta av ever again i mitt liv börjar dimpa ned lite här och där framför fötterna på mig!
När vi var i London med jobbet så visste jag att två av mina klass..(öhh?)"kompisar" från gymnasiet skulle vara där (damn you facebook) men tänkte att "nä du de träffar jag tack och lov inte på"! NÄHÄ det var väl klart de stod rakt framför mig på gatan en dag! Skit i hela helvete tänkte jag men fick glatt stanna och prata. Grejen är den att jag tycker på fullaste allvar att de är EXAKT likadana till sättet,mer rynkor dock,som när vi gick gymnasiet. Det mina vänner är INTE en merit!
Att inte gått ett steg framåt i utvecklingen får mig att rysa så långt in i märgen det går.
Ja skit samma men när det är personer man bara känner för det första inte ger en ett dyft,man känner sig hånad och att man får en känsla av att vara 16-17 igen och må dåligt över att inte duga är fan inte kul.
En annan sak är att jag fick se på jobbet att en av mina söta kollegor faktiskt läser Ord..det gör att jag känner mig lite illa till mods. Inte för att hon läser utan det är ju bara kul,men jag vill kunna skriva precis vad jag vill utan att behöva fundera på VAD jag faktiskt skriver. Och redigera vill jag inte!
Men hon läser nog inte mina ord för då borde hon ju kunna listat ut det vid detta laget kan jag ju tycka..
Idag är lilleman hos sin pappa. Vi ska ta influensa sprutan nästa vecka. Han har varit sjuk för nyss med alltför mycket hosta och rossel i andningen för att jag ens ska våga chansa känner jag. Skulle aldrig förlåta mig själv om det hände ngt!
Det är rätt skönt att få lite egentid,slösurfa med bärsta spotify-listan på högsta volym(haha ljug jag är för gammal för högsta volym).
Men ensam är lite helande ibland,jag behöver det! Har gett mig ett år för att ta hand om mig själv..(har jag ens skrivit om min pakt med mig själv??)
Män vill jag inte ha i mitt liv just nu,klarar mig själv tack och lov!
Min mamma tror att jag är typ 3 år och jag måste jobba på att hon inte ska kunna sätta sig på mig hur som helst! Jag är vuxen frågan är om hon kan ta det!!
Jobbar på att bli en bättre människa,ska försöka få ett volontär jobb och försöka få koma med i prematurföreningen här i Göteborg så jag kan ge andra med för tidigt födda lite stöd i sitt känslovirr.
Ska börja säga ja istället för nej,livet går ju nu jag kan inte missa allt för att jag säger nej.
Stolt och enastående mamma det är vad jag är det!!
Puss på er alla söta!