Semesterdagbok dag 3 | fluff

Semesterdagbok dag 3
16 apr 2010 00:33

Dagen därpå vaknar jag med ett stort gäng myggbett, inte speciellt lovande för den här semestern alltså. Fötterna och benen tycks ha varit målet och jag känner mig som en seriefigur som gått rakt in i ett getingbo. Till myggbetten kommer såklart gårdagens fina bränna i pannan. Så the first order of the day blir att köpa en hatt för att komma undan lite. Speciellt eftersom delar av dagen skall tillbringas på en båt. Dagen börjar skakigt för flera av oss. Kanske mest skakigt av J och A som var ute ännu längre än vad jag var kvällen innan. Träffar As bror vid frukosten när övriga delar av besättningen fortfarande verkar sova. Det blir lite juice och frukt till frukost och sedan är det bara tyst och lugnt.
Efter frukost blir det väckningsrunda så att vi inte missar färjan till Koh Phangan och jag verkar inte vara den enda som behöver en hatt så vi tar en sväng längs en av Koh Saumis shoppinggator bakom Chaweng beach. Efter lite smått prutande var jag och D utrustade med varsin hatt respektive keps och damerna S och J hade fått sig var sitt par solglasögon. Lite vatten på det så checkade vi ut, köpte färjebiljetter och en taxi till piren.

Chauffören surrade allt bagage på taket så att alla fem + chauffören skulle få plats inne i bilen och vi säger ´hej då´ till As bror som nu skall lämna oss och flyga hemåt till kalla Sverige.

Vi blev tvungna att säga ´hej då´ till Ss kamera och mobil också som blev stulna under ett nattbad kvällen innan. Inte så mycket att göra åt utan bara att inse att man inte får ha sina saker ifred, någonstans. Inte ens på semestern.

Taxituren skall ta en 20 - 30 minuter och efter att ha lämnat tätbebyggt område så känns det som att vi är på väg ut i ingenstans ute på ön. Vi håller andan en stund innan vi ser piren efter att färden tagit oss på många krokiga småvägar. En stor katamaran är det som skall ta oss ut till Koh Phangan och vi är väl inte de enda som skall dit för full moon party. Efter att vi växlat vår voucher mot biljetter så är det bara att ställa sig i kö och ta sig ombord på katamaranen via en trappa på en pontonbrygga. Måste säga att jag sett stabilare lösningar...

Självfallet satte vi oss på toppdäcket och fick oss en grymt varm resa på 45 minuter över till Koh Phangan. På Phangan så inser jag lite sent att avlastningen av bagage snarare är avkastning av bagage på betongpiren. Mitt hjärta tog ett litet skutt eftersom min minidator finns i min ryggsäck. (Kameran släpper jag inget taget om.) Vi kommer till piren i Thong Sala och det är inte direkt svårt att få tag i en taxi. Vår vilja att pruta är inte så stor och när vi väl försöker så verkar vi ha valt fel person att pruta med. Betalningen är alltid per person så att pruta lite hjälper ju ändå en del. Samtidigt så är man ju på semester och orkar inte riktigt engagera sig över för små summor. Prutar man 40 bhat så är det ju inte mer än 10 kr.

Med oss i taxin får vi sällskap av en brittisk tjej och tre andra svenskar. Svenskarna är på väg till norra delen av ön för att slippa undan Full moon party så gott det går. De brittiska tjejen verkar lite vilsen men hon blir försäkrad gång på gång att taxin kommer att åka till det stället som hon skall till.

Sabai beach resort är vårt mål och vi blir släppta på vägen utanför efter en fem minuters resa och tar oss ner till vattnet. Sabai består av ca 20 bungalows av olika typer och vi har en bungalow som ligger uppför en trappa och ger utsikt mot vattnet. Den andra bungalowen som jag och A sover i ligger tre meter från strandkanten. Har vi hamnat i paradiset idag? Tror bestämt det.

Efter lite lunch i ställets restaurang är det dags att känna på vattnet och vi konstaterar att det är väldigt långgrunt, kanske det enda minuset på det här stället. Men beachstolar finns och vi blir genast lite avundsjuka på våra grannar som hängt upp hängmattor. Det ser inte direkt illa ut.

Det blir en lugn kväll med lite mer mat från Sabais restaurang och sedan gör vi våra egna buckets med sang som-rom, thai-redbull och cola. Allt på den egna pation tre meter från stranden. Med månen, som nästan är full, som övervakande sällskap. Kan det bli bättre?

Tillbaka till sidans topp