Helia
Där ser man
25 feb 2013 22:20Hela dagen har jag pendlat mellan att vilja vara död och att trivas ganska bra, egentligen. Och jag insåg att jag faktiskt tröstäter i viss utsträckning – när jag har gråtit länge och mår dåligt vill jag bara äta och äta, trots att jag inte är hungrig. Säkert vanligt tröstätande, men det kändes annorlunda från hur jag föreställer mig det. Som om jag har gjort av med en massa energi som behöver fyllas på igen, vilket också skulle förklara varför jag blir så himla orkeslös efteråt.
Som om jag faktiskt vore en liten unik snöflinga.