hj
jag är en larv
27 sep 2008 20:08Vet inte om jag ska ta upp det här med larven som nu i två dygn har hängt i en långlång självspunnen tråd från ett träd på vägen till tvättstugan, vad gör den där liksom? utan att fastna på nån eller om jag ska fokusera den lilla rest av fokus jag har på att tala om "ännh".
"Ännh" (med kroniskt missnöjt tonfall) har jag hört tusenhundraörton gånger idag och lystrar man inte omedelbart och ger rätt respons (vilket är svårt eftersom "ännh" kan betyda olika saker från stund till stund) leder det ofelbart till utbrott. Tror hon har ont i tandsprickningen, över där hörntänderna ska komma är det två spända, röda bullar. Jag känner mig litegrann själv som en spänd, röd bulle fast mer lite dysterlila. Inte får jag gå på toa och inte röra i maten och inte helst nånstans alls och inte ska jag helst förstå fel och helst titta på hela tiden och det är icke lätt vara liten och få bilden av Mama Omnipotenta spräckt tusen gånger om, och det är tröttsamt att bli av med sinnefriden hundra gånger på en timme men så här är det just nu.
Kan jag få skriva det här utan att få höra att det finns dom som har det värre och att jag borde fokusera på något utanför mig själv (jag, eh, gör inget annat just nu, men lilla det tror ju fortfarande att vi delvis sitter ihop) samt möta dagen med ett leende?
Kan jag få skriva det här utan att trafikolyckorcancerdödsfall skärsårkokandevattenbrinnandehusskolmördare koppornapedofilerhjärnhinneinflammationkamphundarmobbingoledolyckan slår till?
Kan jag få vara i vardagslivet utan ständig tacksamhet?
Kan jag få vara både glad och både less?
Kan jag följa Jonas Gardells ord och förlåta mig själv?
Jag tror jag hänger här en stund och dinglar.