hj
10 år på Ord
16 okt 2010 23:44Jag har skrivit på Ord i snudd på 10 år med en 2-månaders paus våren -03.
Då låg jag i fejd med ett ex som var inne och läste utan att han sa det, men ställde mig till svars för vad han tyckte sig utläsa av mina texter (som var minst sagt avidentifierade men det är klart att han såg).
Jag kan tycka att jag, som nästan aldrig kommenterar andra Ordare numera men som ändå har varit tämligen aktiv i kommentarsfält likaväl som i funktionen Ord-träffsarrangör, kan göra läsarna en tjänst i att vika ut mig så ni har ett hum om vem ni läser såhär 10 år senare. Eller inte läser.
Nu är jag en medelålders person som har en sambo och ett 3-årigt barn. För 10 år sedan, när jag började skriva på Ord, var jag student inom ett kreativt-praktiskt yrke på en utbildning på en liten ort (och redan då vågade jag nätragga upp den bildsköna och förträffliga La Rabiata bara på grundval av hennes blogg, och värva henne till Ord då hon prompt fångade mig. Jag haffades av Emmisens provokativa ordvändningar och av Esters fantastiska formuleringar och alla tre är de mina nära vänner än idag!). Jag hade massor att göra av mina ord och tankar och efter min utbildning fick jag jobb inom samma sektor som jag studerade i (läs gärna uppdateringarna från den tid då Drabant tog mark, typ våren -03).
Hômmage à Herr Hyggeltuta!
Efter en jobbkvalfylld sommar (-03) med stolpskottsskildringar (aj!), fick jag jobb på min nuvarande arbetsplats och träffade på yrkesrelaterade problemställningar som jag bitvis beskrev, bitvis tuggade på, för att få kläm på. Jag träffade någon som fortfarande inte har gått ur minnet fast jag önskar att han hade gjort det då.
Han gjorde så ont som ingen annan har gjort (-hösten -03).
En människa, len som café au lait eller som honung, utan förbehåll men känslig som en fjäril fast envis och ung (-04) träffade mig under den här tiden när jag var trasig. Vederbörande flög med och höll mig vid vingkanten tills en vårfest hos Fredrike (-04), då vi hade bestämt att vi inte skulle ha med varandra att göra men ändå slutade med att vi satt på trappan och grät för att vi inte kunde vara isär.
Ett par år av lustfyllt hemlighetsmakeri följde.
Jag jobbade på med för tunga arbetsuppgifter tills jag kutade in i en vägg som jag beskrev här på Ord som när man som konståkare oförberedd gör en vurpa på isen (våren -06).
Sedan dess gick Ordandet i vågor, tystlåtenhet blandat med perspektiv på existensen i "Dagbok från mitt tidigare liv" kom i omgångar, från det mest lustfyllda till det mest framkrystade.
En period med experimentella uttryckssätt på Ord parat med flyttar i verkliga livet följde. "Jack Bauers dagbok" var askul att skriva, medan honeybird och jag bodde ihop oss.
Och Fredrike dog.
Hon fick åtminstone veta det. Jag hann säga det.
Att jag skulle föda ett barn om allt gick väl.
Jag älskar dig, Freddie.
Jag saknar dig. Alldeles, alldeles oavsett allt.
Du vet, mitt barn bär ditt namn.
Våren-07 gravid? På vägen. Varför ska jag? dödsjävelhjälpdeprimerad! Läs det.
Sen:
Har skrivit en förlossningsskildring här på Ord (sommar/höst -07). Orkar inte igenom det igen, men ett säkert skäl till att brödis än idag inget syskon har. Det sårade stort att rutinerade barnaföderskor hävdade att svedan och värken snart skulle snart vara glömda,för så var det för dom. Sen åkte vi hem från BB stående på buss ett par mil.
Grinade sen, nyopererad mamma, inga tillräckligt stora blöjbindor fanns i handeln. Honungspappan sprang och letade och grät, hur ska man veta på förhand?
Ingen BM kunde bedöma om förlossningsdeprimerad, var ju redan deprimerad.
Kärlek, tyngd, beroende litet-stort: var är jag och eventuella personae?
Mot jul -07 en skruvad följetong. Lättnad, slutat amma, dricker vin, men liksom: vem som inte känner mig sedan förut vill läsa?
Sommar -08, jobbar. Upptäcks att hela lgh är mögelinfekterad vilket lakoniskt skildras på Ord och får många fina pepp-tillrop. In, obemärkt tror jag, i en vägg igen men ingen fínns att se eller dokumentera "för mammor är mammor". Vackra Marianne räddar och formulerar när det är som allra värst.
På Ord händer inte mycket i två års tid. Undertecknad har förlorat greppet. Känslan. Vad är Ord för mig?
Håller ned skallen.
Sommaren 2010: ett tema föreslås slumpmässigt av hj och skrivs i nästan 50 delar med Enbär varannan gång och det var ju skitkul.
hj undrar till hösten: vad gjorde jag en gång här?
Vad gör jag nu här?
Tio år.
Jag tror ju inte att det är en fråga.
