vad är ord? | s:info | SP | ordbok | prenumerera | humör | besökande ord | secretspot | sök | hjälp | logga in

lejonhjärta

a home without a dog

21 maj 2010 20:45
is just a house heter det enligt ett ordspråk. De företag som trycker upp denna text på olika dekaler borde berätta som det är egentligen; ett hem utan en hund är att leva som en död trots att människan fortfarande andas. Jag är hundlös. Eller livlös. Jag har upptäckt att det är ungefär samma sak. Jag vet att det inte är bra att lägga sin trygghet och sin identitet i någon annan men to little, to late. Jag tyckte att jag var säker när jag lade en del av mig själv i djuren istället för hos andra människor eftersom de inte sårar och sviker. Nej, de sårar och sviker inte men de blir sjuka och rycks ifrån mig alldeles för tidigt.

Och livet är förbannat orättvist, igen.

Nu finns det säkerligen en hel del människor som tänker att allting beror på hur man väljer att se på saken; att jag skulle kunna vända allting till någonting positivt och se på det ur ett helt annat ljust. Men här sätter jag faktiskt ner foten med den lilla kraft som finns kvar i min kropp. De senaste arton månaderna kan sammanfattas med att jag har befunnit mig i en galen känslostorm där allting har ryckts ifrån mig. Försvunnit, för att lämna mig ännu trasigare än någonsin.

Jag flyttade hemifrån för att direkt dela mitt hem med tassar, mjuk tröst och oändlig kärlek. Sedan dess har jag inte sovit en enda natt i ensamhet. Tills nu, när allting känns oändligt och tröstlöst. När jag vaknar och går upp vid fyra på morgonen för att det gör så ont i magen, i hålet i mig, av allting som är. Jag skrev att jag skulle återkomma när jag orkade någonting annat än att ligga under täcket. Jag klarar av det minsta lilla som jag måste men annars befinner jag mig mest i något slags gränsland mellan döende och död.

Förutom den stora sorgen och saknaden är det annat som river mig itu, som lämnar mig blottad och överkörd i diket. Jag förstår inte hur människor kan vara så elaka och manipulativa, jag kan inte se varför man vill trasa sönder allting och alla bara för att må bättre själv. Nej men titta, lejonhjärta ligger långt där nere på backen, ska vi hjälpa till att avsluta det hela med att sparka lite på henne? Sådär riktigt hårt så att den sista luften som finns försvinner?

Jag är rädd. Det var inte såhär det skulle bli; det var inte såhär jag skulle bli. Jag är ung och jag borde ha allting framför mig, all glädje och all sorg. Jag önskar att jag inte hade upplevt så mycket som jag har gjort så tidigt. Jag märker att det är för övermäktigt för mig att hantera och jag är rädd att allting kommer att påverka mig långt framöver. För alltid.

Jag har gått tillbaka till att sitta i ett rum och prata om mig själv samtidigt som jag trasslar in mina fingrar i sjalen, det ständiga skyddet som gömmer mitt hjärta. Egentligen skulle jag kunna gå runt i riddarrustning för att tydligare visa mitt avstånd mot allt och alla men sjalen blir en mjukare påminnelse om att jag gömmer någonting. Jag gömmer mig själv, bakom sjalen, sorgen, livet.

Hon som försöker lirka lite och öppna upp mig frågade när jag senast var glad och skrattade. Det blev alldeles kallt inombords. Jag tittade på henne och sökte längs med väggarna med blicken under tiden som jag frenetiskt sökte efter mitt senaste glada minne. Jag kände mig så hopplös, så misslyckad, när jag inte kunde svara på frågan. Jag kunde inte heller svara på vad som gjorde mig glad. Jag har aldrig varit så känslolös som jag är nu, jag är avstängd. Stenhård. Ingen kommer här fram, här fram.

Det finns inte ens någon mening med att gråta längre.

Tillbaka till sidans topp
Pusha
««[bläddra]»»

Kommentarer


Anne: (21 maj 2010 20:50)
Kram.

astrud: (21 maj 2010 21:03)
det är så jävla jävla orättvist :´-( jag börjar nästan gråta när jag läser.

*världens största kram*

e: (21 maj 2010 21:16)
kramar!

Aurora: (21 maj 2010 21:58)
stora stora kramar

misan: (21 maj 2010 22:24)
Åh... Jag har inte ord. Kram

mando: (21 maj 2010 23:14)
Någonting har jag lärt mig, och det är att man överlever till och med sånt som du nu går igenom. Hjärtat börjar slå igen så småningom, ett slag i taget... Jag önskar jag kunde ge dig styrka under tiden. <3

Monchichi: (22 maj 2010 00:20)
ja, det är enormt orättvist. Kram

lingula: (22 maj 2010 06:05)
åh....<3

eMissen: (22 maj 2010 06:29)
även om din text är rättfram och "kall", så är den stark just därför. din sorg och rädsla är tydlig, och även om du känner dig känslolös så är du nog helt tvärtom men det ligger någon annanstans just nu. förstår att du inte orkar, att tappa en sån kär och nära vän under en sådan period i ens liv kan jag inte ens föreställa mig. ibland är det bästa man kan göra att trassla in fingrarna i en sjal och förhålla sig lite känslolöst för att få en paus, och en chans att andas... men att hon du pratar med skrattade när hon frågade dig stör mig nästan mest med den här läsningen, förstår hon? är hon rätt person att lirka? kram! <3

lejonhjärta: (22 maj 2010 08:59)
tack alla <3

lejonhjärta: (22 maj 2010 09:02)
mando > mm, jag har vetat det tidigare, att det löser sig men det börjar kännas tröstlöst att allt bara ska handla om ren och skär överlevnad.. att det inte kan vara BRA någon gång. <3

lejonhjärta: (22 maj 2010 09:05)
emissen> texten är säkerligen rörig men det jag menade var att hon frågade när jag senast var glad, när jag senast skrattade. hade det varit annorlunda hade jag lämnat rummet. tack <3

Betty: (22 maj 2010 10:06)
<3

isis: (22 maj 2010 11:33)
kramar och styrka.

hj: (22 maj 2010 22:08)
fy fan vad tungt. fy fan.

Skriv en kommentar:
Namn:

Kommentar:

Tipsa en vän om detta ord:
Vännens e-postadress:

244 ord
» Profil
» Prenumerera
» RSS
» Ge lejonhjärta en ros

lejonhjärta har skrivit om

Relationer tankerensning Herr Ätstörning Hunden irritation Familjelycka? förändringen

lejonhjärtas senaste Ord

» onsdag
21 aug 2013 21:56
» semester
5 aug 2013 12:26
» snart augusti
23 jul 2013 22:26
» Renoveringskaos
10 jul 2013 18:12
» fredag
14 jun 2013 22:45
» nödord
26 maj 2013 22:58
» Kära bullen, pt 2
15 maj 2013 14:11
» Kära bullen
14 maj 2013 20:25
» finfredag
3 maj 2013 19:38
» livet, alltså
5 apr 2013 14:08
» tisdag
19 feb 2013 20:38
» livet
6 feb 2013 15:14
» Söndag
20 jan 2013 13:04
» söndag
6 jan 2013 14:04
» torsdag
27 dec 2012 14:55

Dagens namn: Holger, Holmfrid
:: reklam ::