vad är ord? | s:info | SP | ordbok | prenumerera | humör | besökande ord | secretspot | sök | hjälp | logga in

lingula

så står vi här, mina jag och ingen mer

19 okt 2010 22:32
Jag har ingen att ringa. Ingen. Det känns plötsligt inte så konstigt att det tog slut, att han inte klarade av att vara alla mina bästisar, och dessutom bästisar som alltid har de exakt rätta orden på tungan, men det var det jag krävde. Nu är jag ensam, har själv gjort mig av med det enda sällskap jag hade i demonskogen. Jag skickar ett sms till någon, som för att göra något, men hon har pojkvän och därför per definition på andra sidan, hur väl hon än anstränger sig för att inte kliva på mina jättetår som ligger i vägen för all form av kommunikation.

Vad ska jag säga? Dom fattar ju ändå ingenting. Eller gör dom det? Är det jag som inte fattar att dom fattar? Varför är jag så jävla känslig att jag inte kan prata med en enda person om vad som helst utan att ta illa upp inom tio minuter? Formuleringarna ska vara 100%-igt perfekta för att jag inte ska reagera med en sårad själ. Vad är jag för jävla person? Hur länge har jag kunnat vara såhär? Har jag alltid varit såhär?

Varför kan jag inte prata med någon? Har jag verkligen blivit sårad så många gånger? Ibland känner jag mig fram med en ny vänskap men dom klarar aldrig provet och jag håller det på en annan nivå. Samma nivå som med alla andra. Den där jag inte ringer när jag gråtit en timme en kväll för att det tagit slut med min pojkvän. Vad är jag rädd för?

Här då? Mina två sötnosar...för unga, för glada och positiva. Kan få medlidande, men inte förståelse. Medlidande suger. Mysan? Är hon inte lite väl....inställsam och självgod. Skulle gärna lyssna men bara för att det bekräftar henne som en jävla trevlig typ. Syster? För känsligt. Klarar dessutom inte av henne alls, av samma anledning. Och det var väl dom man över huvud taget skulle kunna överväga.

Tillbaka till sidans topp
Pusha
««[bläddra]»»

Kommentarer


lejonhjärta: (20 okt 2010 07:24)
jag vill skriva så mycket för jag känner igen mig så väl, vartenda ord, men jag vet också att det inte är så mycket ord kan göra just nu. jag tror att du kommer komma starkare ur alltihop även om det kanske inte känns så just nu. många kramar!

mome: (20 okt 2010 15:24)
Jag känner också igen mig, i nästan varje ord. Och jag har varit typ där du är. Jag kom levande ut på andra sidan och nu längtar jag inte längre tillbaka till det som det gjorde så ont att mista. Kändes ju omöjligt en gång men är verklighet nu. Kram.

Skriv en kommentar:
Namn:

Kommentar:

Tipsa en vän om detta ord:
Vännens e-postadress:

lingula
439 ord
» Profil
» Prenumerera
» RSS
» Ge lingula en ros

lingula har skrivit om

familj studier blandat Sommar Absurditeter Resor och Andra länder död Jobb nytt Ordvakt Ångest Husdjur Fest funderingar och frågor irritation

lingulas senaste Ord

» Livetfrågor
3 apr 2015 22:12
» Nuförtiden
12 jan 2015 21:28
» Gudmödrar
18 dec 2014 22:33
» Men vem vet vad hen tänker
30 nov 2014 21:14
» Luther i min mage
26 okt 2014 19:16
» Life for me
28 sep 2014 11:11
» Födelseafton
5 sep 2014 21:40
» Sommarkatt
11 aug 2014 22:02
» Att välja glädje
8 jul 2014 09:12
» I all eller ingen enkelhet
18 jun 2014 08:52
» juni 2014
9 jun 2014 07:17
» en mamma
20 maj 2014 06:50
» Stress
1 maj 2014 22:28
» Bra ändå
10 apr 2014 07:49
» finare
24 mar 2014 14:50

Dagens namn: Holger, Holmfrid
:: reklam ::