1 dec 2009 08:35
Idag tänker jag på vad John Lennon sjöng:
"Life is what happens to you while you´re busy making other plans."
Och det här med att ha planer och drömmar. Det hade jag mycket när jag var yngre. Då var det stora drömmar om framtiden, om vad jag ville göra, var och hur jag ville bo, om en egen katt, om kärlek, om barn...
Nu vet jag inte vad jag drömmer om längre. Har jag några drömmar och planer? Eller är jag kanske nöjd?
Visst har jag, och jag och Finaste tillsammans, vissa drömmar och planer. Som t.ex. ett eller två barn till. Men det är så avlägset just nu, när vi just har fått vårt första.
Jobb? Nä, jag är jättenöjd som det är.
Bostad? Samma där.
Boendeort? Samma.
Partner? Bäst.
Vänner? Yes.
Husdjur? Check.
Hälsa? Jobbar på det i min egen takt.
Jo, vi planerar "mindre grejer", som t.ex. att fixa i ordning lite mer hemma och köpa några nya saker. Men det kallar jag inte drömmar, mer planer.
Ännu mindre "drömmar": läsa den där boken, se den där filmen, gå ut och äta... Nä, det är inga drömmar, det är saker jag vill göra, och kommer att göra hyfsat snart.
Vi tänkte göra någon resa snart. Men det är också liksom möjligt, ingen dröm. Planering möjligtvis.
Jag har saker jag skulle vilja lära mig. Mer språk, mer hantverk, m.m. Men det kommer jag ALLTID att ha. Och jobbar alltid lite på det, steg för steg.
Smådrömmar alltså. Och små planer, eller stora som jag inte tänker så mycket på nu eftersom de ligger längre fram.
Men jag tror att jag lever mer i nuet än när jag var yngre. Nu är jag i den framtiden som jag tänkte på och drömde om... Jag är vuxen, klar med utbildning, har jobb och bostad, är gift med den finaste, har barn... Grunden är lagd, nu är det "justeringar".