vad är ord? | s:info | SP | ordbok | prenumerera | humör | besökande ord | secretspot | sök | hjälp | logga in

mando

Föräldraskap och jämställdhet, funderingar

28 feb 2010 18:59
Långt innan vi ens väntade barn i realiteten, kändes det självklart för oss att om vi blev föräldrar, skulle vi sträva efter att bli jämställda föräldrar.
Eller rättare sagt: långt innan vi ens hade träffats hade jag bestämt mig för att jag inte ville ha barn med någon som inte hade samma jämställdhetssträvan som jag.
Så träffade jag Finaste, och pusselbitarna började falla på plats. För med honom är det inte bara tomma ord, eller ett "så jämställt som möjligt, yada yada" (och sen tappas det bort nånstans på vägen), utan Absolut Jämställt föräldraskap som gäller. Oförhandlingsbart åt båda håll.

Sen blev vi föräldrar till Knoen. Och än så länge har vi följt planerna på alla punkter utom en...
Vi har planerat för hur vi ska dela upp föräldraledigheten, räknat och kollat kalendrar. Ett år var ska vi vara hemma.
Vi delar upp vardagen så att vi har ansvaret för honom lika mycket när båda är hemma, på kvällar och helger, och ser till att båda för ledig tid. Vi turas också om att laga mat, dammsuga, tvätta, osv.

Men.
Den sista punkten är matningen.
Det vill säga: nu är det inga problem.
Men så länge jag ammade, och i synnerhet de första sex månaderna, när det var mycket amning.
Det går liksom inte att vara jämställda föräldrar när man ammar, och det inte funkar att pumpa och mata med nappflaska. Och även om det hade funkat så tror jag inte det hade känts jämställt iallafall, för man har inte alltid tid att pumpa. Man har inte alltid ork, eller lust. Det är jobbigt som fan att pumpa, och det tar en himla massa tid!
Konsekvensen blir att pappan kan vara helt ledig, men inte mamman. Hon kan förvisso göra en hel massa saker även om hon ammar, men hon måste alltid ha barnet med sig, med allt vad det innebär.

Jag hade inte en enda minut helt ledig från Knoen under de första fyra månaderna.

Och vet ni vad? Jag trivdes inte med det!
Jag höll på att klättra på väggarna till slut!
När jag åkte och handlade på Ica första gången själv var jag så lycklig så jag höll på att börja gråta!
Och när jag var tvungen att ha med honom på en fest hos en av mina bästa vänner, trots planering och idoga försök med tre olika pumpar, så grät jag. Floder av besvikelse. För jag hade sett fram emot att få vara fri den kvällen. I. En. Månad.

När jag bestämde mig häromveckan för att INTE AMMA nästa barn (jag skriver nu som om det är självklart ATT det blir ett nästa barn, vilket det ju förstås inte är, men det gör det enklare att uttrycka det jag vill säga), så föll plötsligt den sista pusselbiten på plats.

Det är först då det blir möjligt.

Jag vill vara förälder på lika villkor som Finaste.
Inte förälder nummer ett.

Tillbaka till sidans topp
Pusha
««[bläddra]»»

Kommentarer


astrud: (28 feb 2010 20:42)
vad skönt det vore om man kunde dela på graviditeten, då skulle tok få ta nästa :)

mando: (28 feb 2010 21:01)
jag menar allvar. tycker faktiskt att amningsnormen håller tillbaka jämställdheten. för det är så många familjer som resonerar som så att kvinnan ska vara hemma med barnet "i början", för amningens skull. och sen ammar man ganska länge. för det får man höra att man ska göra, och så är det kanske inte så himla lätt att sluta... och så är det plötsligt inte så många föräldrapenningsdagar kvar, så pappan får vara hemma kortare tid.
varför inte dela på det som man faktiskt KAN dela på?

lejonhjärta: (28 feb 2010 21:04)
det låter som om du & Finaste & knoen är en väldigt fin familj! <3

eMissen: (28 feb 2010 21:13)
jag är inte mamma så jag har på ett sätt inte den blekaste aning om vad du pratar om, men jag tycker de här texterna är sjukt inspirerande för mig som ung kvinna som snart "borde" skaffa barn. du ger massa nya bra tankar! eller ja, hur ni löser er vardag är inspirerande och tankeväckande :)

mando: (28 feb 2010 21:46)
lh & eMissen: Tack!! :-D

Här är ett citat hämtat från Frida på http://www.visomaldrigsasexist.net/ :
"Både jag och min partner kan mata lika mycket, vi kan dela på nattmatning vilket ger oss (mig) mer sömn, min partner kan göra saker själv med vårt barn som att ta promenader eller ta med hen hem till kompisar. Jag kan gå på skrivarkurs. Och kiddo mår hur bra som helst. Det var någon som skrev i kommentarerna att blicken i hens barns ögon när hen ammade var det som fick henom att välja att amma. Jag måste kontra med känslan av att se min partner mata vårt barn och se den relation som utvecklas mellan dem. Jag skulle inte vilja ha det för mig själv."

Kan bara hålla med, nu när vi ger välling i nappflaska morgon och kväll.
För mig känns det som en viktig aspekt!

Cocos: (1 mar 2010 08:29)
Även om jag nu inte lever ihop med min lilla sötis pappa så skulle jag inte vilja lämna bort amningen alls! Visst jag somnade med ungen mitt i nätterna sittandes i en stol och det skrämde skiten ur mig,trött så jag grät för minsta lilla men jag skulle aldrig vilja varit utan det. Jag tycker det är fantastiskt om man kan vara jämställda i sitt föräldraskap,men jag förstår det inte. Missförstå mig rätt jag tycker det ska vara så helt klart men jag har aldrig upplevt det! Det känns så främmande men så totalt euforiskt och helt fantastiskt att det KAN vara så.Kan vara så att jag visste att om jag inte gör detta uppe varje gång han vaknade,natt som dag, oavsett om jag var dålig eller inte,pumpat eller ej så får han ingen mat! Men även om det är så vet jag inte om jag skulle vilja välja bort amningen för att bli mer jämställd..men som sagt vad vet jag.

astrud: (1 mar 2010 09:52)
för mig ligger det ingen motsägelse i amning och jämställdhet, men det beror kanske också på att jag heller aldrig känt mig hindrad eller begränsad av det

mando: (1 mar 2010 11:23)
Astrud: Det är väl bra om det är så, men de flesta kvinnor jag känner som ammar eller har ammat, tycker det är tråkigt, jobbigt och begränsande, och uttrycker det som en frihet att trappa ner och sluta. Alla nio mammor i min föräldragrupp, tex. Och två andra kompisar som blev mammor 2009. Det är elva av elva! Så jag vet inte, men det verkar som om din upplevelse är ganska ovanlig. När jag berättade för föräldragruppen att jag slutat amma sa alla grattis! Det säger en hel del.

astrud: (1 mar 2010 11:25)
ja det gör det

astrud: (1 mar 2010 11:30)
dock tror jag inte alls min upplevelse är ovanlig. jag tror många, många mammor - där amningen fungerar - tycker att det är ibland bökigt och begränsade, men oftast mysigt och praktiskt. tills man tröttnar. när sedan det infaller är förstås högst individuellt.

Susanne: (1 mar 2010 12:13)
Jag sällar mig till skaran som tyckte att amningen var praktisk och mysig, även mitt i natten, ända fram tills dom fösta tänderna dök upp vid fem-sex månaders ålder, då började jag jobba och barnet blev mycethungrigare än vahan varit innan och dök ner i grötfatet. Var och en gör som den vill och känner för. Man ska inte behöva försvara sitt ammande eller ickeammande.

Susanne: (1 mar 2010 12:14)
Långsamt tangentbord, komisk effekt med alla fösvunna bokstäver, men det framgår förhoppningsvis vad jag menar.

mando: (1 mar 2010 13:52)
Men nu har diskussionen hamnat på fel nivå. Det här handlar inte om ifall någon personligen tycker amning är mysigt eller inte, utan om huruvida amningsnormen medverkar till att begränsa kvinnors fria val & liv, påverkar uppdelningen av föräldrapenningen och därmed hur jämställda man kan vara som föräldrar!

astrud: (1 mar 2010 14:11)
Egentligen tänker jag att det också är personligt. Ska se om jag lyckas förklara mig :) Men först en fråga: Pratar du främst om de rekommendationer om amning som ges från t ex livsmedelsverket (gärna helamning i sex månader och sedan delamning i ett år eller mer) eller pratar du om vad folk i allmänhet gör - ja, vad man förväntas göra från bvc-håll och kompishåll osv? För iaf jag upplever att det är en stor skillnad, t ex så är det väldigt få som helammar i sex månader *i verkligheten*, flesta börjar med smakportioner vid 4-5 månader utan att på något sätt må dåligt av att livsmedelsverket rekommenderar sex månader. Jag skulle med andra ord vilja säga att det finns två olika rekommendationer/normer/praxis (beroende på nivå).
och personligen tycker jag inte att livsmedelsverksrekommendationerna begränsar, på samma sätt som deras övriga rekommendationer om t ex hur mycket frukt och grönt vi ska äta inte inverkar på folks liv (okej nu sammanfattar jag mig själv lite väl mycket här så det kanske inte blir begripligt). jag tror det är svårare att stå emot tryck från familj och nära vänner när det gäller att göra på ena eller andra sättet.
och tillbaka till amning och jämställdhet så låter det emellan lite som det är antingen eller. jag känner flera som har ammat, men där pappan varit hemma från barnet är t ex sex månader. det ena *behöver* inte utesluta det andra. man kan delamma och pappan ge ersättning. det fungerar inte för alla, men å andra sidan finns det ju inget som fungerar för alla.
DÄREMOT *om* man mår dåligt av amningen och känner sig begränsad och låst, då kan det bli en jämställdhetsfråga att man, som du skriver, får vara föräldrar på lika villkor och även dela på matning.
uppdelningen av föräldrapenningen tror jag öht inte har med amningsnormer att göra, i grunden. det är inte amnings fel att pappor är hemma för lite.

mando: (1 mar 2010 14:45)
Såhär menar jag, kort uttryckt:
BÅDE rekommendationerna om helamning i 6 mån. OCH det de flesta gör (helamma 4-5 mån.) begränsar kvinnors och familjers val, och därmed jämställdheten. T.ex är det många familjer som skulle vilja dela upp det så att mamman börjar jobba på hel- eller deltid efter en eller ett par månader, och pappan då är hemma motsvarande. Men det går inte ihop med helamning, särskilt inte om det inte funkar att pumpa. Och efter 6 mån. förväntas man fortfarande amma ganska mycket, rekommendationen (som många följer) är ju "fri amning" dygnet runt.

Jag tror det skulle vara väldigt bra för jämställdheten om pappor i allmänhet var hemma mer med sina bebisar i början. Nu är det ju ofta så att pappan hoppar in när barnet är ett år.

astrud: (1 mar 2010 14:48)
Jag tror också att det är bra för jämställdheten om pappor av hemma mer i början, MEN att många pappor inte är det tror jag inte är amningens fel.

mando: (1 mar 2010 14:49)
Sen måste jag säga att när jag talar om jämställdhet så är det på det samhälleliga planet, inte det personliga egentligen. För det är för subjektivt, jag menar en kvinna som blir slagen av sin man kan ändå hävda att de lever i ett jämställt förhållande för att han lagar all mat, eller nåt... Nu hårddrar jag det verkligen ;-), men det är faktiskt så att man inte är medveten om allt man gör i en familj. Väldigt många upplever sig inte som ojämställda för att de aldrig har funderat så mycket på det, sen när de hamnar i ett sammanhang där det tas upp till diskussion upptäcker de plötsligt att de inte alls lever i en jämställd relation...

astrud: (1 mar 2010 14:49)
Jag tror att vi behöver fler alternativa bilder av hur det kan vara, inte att hugga ner på amningen utan att visa på alternativ.

mando: (1 mar 2010 14:53)
Sen påverkar ju amningen veckans alla dagar, inte bara måndag-fredag och vem som jobbar resp är hemma då... Jag menar till exempel på helgen, när båda är lediga: Pappan kan sticka iväg en hel vecka om han vill, utan barnet. Mamman kan, om hon helammar, oftast inte ens vara borta två timmar från barnet. Det tror jag gör väldigt stor skillnad i många familjer!!!

astrud: (1 mar 2010 14:56)
Men om hon upplever det som jobbigt så är det inte heller något som tvingar henne, right?

På tal om alternativa bilder har jag kollegor där mamman var hemma på heltid i max två månader, sedan har de varvat och tagit en vecka i taget.

mando: (1 mar 2010 14:58)
Papporna kan också få en helt annan kontakt med barnet redan från dag 1 om man flaskmatar, oavsett hur man sedan delar upp föräldraledigheten. För som alla som har barn vet, så ÄR det väldigt mycket matning i början! De första tre månaderna är det liksom den huvudsakliga sysslan man har, att mata barnet. Det är väldigt många timmar mamma-barn...

mando: (1 mar 2010 14:59)
Jo, men man KÄNNER sig ju tvingad för att amningsnormen är så stark! Och gör man på nåt annat sätt så ses det som konstigt, fel, man blir ifrågasatt, till och med motarbetad...

astrud: (1 mar 2010 15:03)
Ja, men precis, och det är ju det jag menar med att man ska få fler alternativa bilder av hur folk gör. Ser man att det går att göra på andra sätt så är sannolikheten större att ännu fler gör på andra sätt.
Högre i tak, ökad tolerans, och folks egna fria val. Det finns många vägar till jämställdhet, det finns många vägar till att vara en bra förälder. Visst är normerna snäva och pressande, men i slutändan är det upp till en själv att göra som man vill och det är nog på det viset saker kan förändras. Genom att folk går sina egna vägar, oavsett vilka vägarna är.

astrud: (1 mar 2010 15:08)
Och återigen, man kan delamma. Pappan kan flaskmata och mamman mysamma. Det behöver inte vara varken eller om man inte vill ha det så.

mando: (1 mar 2010 15:11)
Det håller jag med om.
Det är liksom inte många kvinnor som vågar göra "egen revolt" och bestämma sig för att "Nä, jag tänker inte amma, du får också mata barnet för jag vill gå på den här helgkursen och jag vill fortsätta gå på mina möten varje torsdag och träna varje lördag! Dessutom vill jag börja jobba två dagar i veckan så fort jag har varit på efterkontroll!", osv.
Fler såna förebilder behövs!

astrud: (1 mar 2010 15:12)
Oh ja. Det är därför det är bra att du berättar om ditt sätt, att jag berättar om mitt sätt (jag ska berätta mer i brev hur planerna ser ut, de är lite för privata för att ta här), och andra visar hur de gör.

mando: (1 mar 2010 15:15)
Men astrud, om man inte tycker det är mysigt att amma så behöver man inte höra tusen gånger att "man kan delamma om man inte vill helamma!". Tro mig på den punkten, jag vet inte hur många gånger jag har fått höra det!!!Tycker man att det är mysigt att amma så helammar man troligtvis (om det funkar), och tycker man inte att det är mysigt utan bara jobbigt så behöver man snarare få höra att det är okej att lägga ner amningen helt! Det är PRECIS det här jag menar!!
"Men LITE kan du väl amma iallafall? DU behöver ju inte sluta helt, det är ju så bra för barnet..."

mando: (1 mar 2010 15:20)
Det är sån himla press på att man SKA amma, även om man bara ammar en gång per dag så SKA man amma...

astrud: (1 mar 2010 15:21)
Nä, det är inte det jag menade, jag ville bara bredda diskussionen för det blev så mycket antingen eller. Jag ville påpeka för andra ev läsare att det finns mer än två ytterligheter.

astrud: (1 mar 2010 15:22)
Jag ville visa att man inte *måste* sluta amma bara för att pappan ska få flaskmata.

astrud: (1 mar 2010 15:24)
Det var ju jämställdheten vi diskuterade, menar jag.

mando: (1 mar 2010 15:25)
Självklart finns det mer än två ytterligheter, men det jag skriver om här är kvinnor som inte vill amma alls, och att det ska vara okej. Samt familjer som väljer bort amningen tillsammans, av jämställdhetsskäl.
Att man då inte ska behöva höra om alla alternativ tusen gånger, eftersom man redan har tänkt iegnom dem och gjort ett val, och då ska det respekteras. Det gör det inte idag.

astrud: (1 mar 2010 15:29)
Jag känner att diskussionen börjar snurra runt lite väl mycket här så jag målar lite vattenfärger med kycklingen istället. Tack och hej :)

mando: (1 mar 2010 17:03)
Jäpp. Punkt.
:-D

Tintomara: (1 mar 2010 22:30)
Har nån frågat bebisen? Det är väl den det handlar om?


Tintomara: (1 mar 2010 22:33)
Förresten är det väl inte hela världen om man int eär så himla jämställd ett par månader. Ungen har man i sådär 18 år, man hinner nog dela på det mesta.

mando: (2 mar 2010 07:23)
Tintomara: Det är precis såna kommentarer som gör att många kvinnor får skuldkänslor och tvingar sig själva att amma fast de inte vill, och kanske rentav mår dåligt av det. Tack för demonstrationen!

Tintomara: (2 mar 2010 22:51)
Är det bara gammalt skrock då att det finns ämnen i bröstmjölken som barnet behöver? Att man inte vill amma om det gör ont förstår jag - men det måste väl vara rätt ovanlig? Brösten är ju till för att amma med!
(Jag ammade inte mna barn så länge för de behövde tillägg rätt snart, och då fick de det. Antog att den fanns att köpa för att den skulle användas, några skuldkänslor hade jag inte.)
(Har inga skuldkänslornu heller för den delen, folk får ta ansvar för sina egna känslor och inte skylla så mycket på omvärldens kommentarer.)

Tintomara: (2 mar 2010 22:56)
Fast nu kom jag att tänka på en sak. Nu för tiden får barnen visst bröstet stup i kvarten, så fort det piper. Då blir ju mamman väldigt bunden! Så gjorde man inte när jag fick barn, visserligen var det lyckligtvis inte nån kadaverdsciplin, men tre-fyra timmar mellan målen skulle det helst vara. Det funkade bra, och jag behövde inte känna mig så bunden som du skriver att du var i början. Förstår så väl att du klättrade på väggarna!

mando: (3 mar 2010 09:21)
Tinto: ja, man ska amma på barnets första signal nuförtiden, och så ska man inte avbryta det. Vilket innebär att man de första månaderna ofta har amningspass som är 4-5 timmar långa, paus en timme, och sen amma igen i flera timmar... Jag höll på att bli tokig på att sitta stilla i soffan så mycket, även när det inte gjorde ont längre så tyckte jag det var nästintill outhärdligt! Fick grymt ont i ryggen också av att vara stilla så mycket. Men det värsta var känslan av att vara fången i mitt eget hem, fastkedjad vid soffan typ... :(

astrud: (3 mar 2010 09:24)
oj oj du tinto här har jag mycket att säga, t ex om hur okunskapen om amning och hur den fungerar resulterar i motsatta råd till nyblivna föräldrar. men, vi är tre kräksjuka och ingen pigg här hemma så jag orkar inte just nu.

mando: (3 mar 2010 09:25)
Tycker man då inte att det är mysigt att amma så blir det ju jättejobbigt. Men fine, det finns kvinnor som tycker att det är jättemysigt, dem är ju bara att gratulera. Men många tycker faktiskt att det är fruktansvärt jobbigt, och skulle helst slippa. Det måste vara okej det med!!

mando: (3 mar 2010 09:40)
Astrud: skriv gärna ett eget Ord om det då, det här börjar bli så himla långt!! :)

astrud: (3 mar 2010 09:41)
absolut

Tintomara: (3 mar 2010 12:49)
Men milde himmel! Vilka knasiga råd! Hur har de som hittat på detta tänkt att man ska göra om man har ett par tre små ungar till hemma? Eller om man är ensamstående mamma? Sunda förnuftet borde ju få vem som helst att inse att det är totalt galet!
Ni som blir mammor nu är ju själva inte uppfödda på detta knasiga vis. Och man måste inte lyda alla råd - man har rätt att tänka själv!


mando: (3 mar 2010 16:47)
Tinto: Precis!! Och det är just tänka själv som detta Ord handlar om! Det är tänka själv som jag anser att alla kvinnor och familjer har rätt till, och då skulle många låta bli att amma tror jag, för att det är svårt att få ihop råden om fri amning med sitt eget liv...

Tintomara: (3 mar 2010 17:49)
Precis var ordet, sa Bull. Man kan ju prova först att amma på det "gamla goda" sättet och funkar inte det heller kan man ju sluta.
Det kan omöjligen vara till bebisens bästa att ha en totalt utsjasad mamma. Så kan ju naturen aldrig ha menat det!

Skriv en kommentar:
Namn:

Kommentar:

Tipsa en vän om detta ord:
Vännens e-postadress:

mando
515 ord
» Profil
» Prenumerera
» RSS
» Ge mando en ros

mando har skrivit om

bröllop Gravid Bakning Barn Jobb känslor Kärlek

mandos senaste Ord

» Mer om hårtvätt
30 apr 2013 22:39
» Pip
17 apr 2013 23:49
» Nån som provat NoPoo?
21 mar 2013 14:29
» I will if you will!
9 mar 2013 23:00
» Delar vidare det här
6 mar 2013 14:24
» Siena
23 feb 2013 23:13
» Mål-lös
24 jan 2013 17:05
» Fortfarande deppig mamma
5 jan 2013 08:50
» Säger som Anne
21 dec 2012 04:35
» Glad bebis men deppig mamma
1 dec 2012 01:03
» Tittar på foton
19 nov 2012 21:07
» Sparkade ut Jehovas
23 okt 2012 00:09

Dagens namn: Holger, Holmfrid
:: reklam ::