mando
Växer så det knakar
22 jun 2012 06:26Bamsen gör skäl för sitt namn. Nu är han 56 cm lång och väger drygt 5 kg, men det var en vecka sedan senaste vägningen och mätningen så jag vet inte exakt. Vi har bytt till blöjstorlek 2 och har börjat med bodys i storlek 62.
Själv har jag gått ner 10-11 kg (beroende på vilken våg man litar mest på), av mina 21 kg jag gick upp under graviditeten. Skulle gärna gå ner 5-6 kg till, och resten kan jag behålla. Bara inte allt sitter på magen. ;-)
Just nu är jag i den där härliga mittemellanfasen när magen fortfarande är oproportionerligt stor jämfört med resten av mig, men utan gravidfason (dvs den är mer slapp än utspänt fint rund), och INGA kläder sitter bra. Gravidkläderna börjar bli för stora och vanliga kläder är fortfarande alldeles för små (särskilt byxor och kjolar). Jag har ett par gravidbyxor som fortfarande sitter hyfsat, men annars är det tights som gäller. Längtar tills utslagen är borta så att jag åtminstone kan variera mellan hellånga och trekvartslånga tights...
Ett framsteg är att jag lyckades somna utan kortisonsalva inatt, bara Aerius. Jag vågar knappt säga det än, men jag TROR faktiskt att utslagen och klådan är på väg att ge med sig. Hoppas hoppas!
Foglossningen blir också långsamt bättre. Med bäckenbältet på vågar jag mig på kortare promenader. Försöker vara lyhörd mot kroppen och förlänger promenaderna efter hand som det känns okej, lite i taget.
Jag trivs faktiskt jättebra med att vara föräldraledig denna gången. Stunderna själv hemma med Bamsen är ju liksom det lugnaste jag har nånsin nuförtiden. Sen när alla andra kommer hem är det full fart igen. ;-)
Och när han sover smiter jag iväg och syr...
Fast det är tur att jag har många föräldralediga kompisar att träffa på dagarna, för jag skulle bli grymt rastlös av att bara gå hemma själv jämt. Denna veckan har jag och Bamsen bland annat träffat min bror och hans sambo, vi gjorde en utflykt ihop och åt glass på ett jättemysigt ställe.
En annan dag var det träff med föräldragruppen, dem som liksom jag fått en bebis igen. Våra "stora" barn var på dagis allihop och det kändes skitlyxigt att kunna träffas med bara bebisarna och ha tid att sitta och fika och prata i evigheter, i lugn och ro! Jag är så glad för den här gruppen, vi träffades jättemycket när vi fått våra första barn och nu är vi flera stycken som fått våra andra barn ungefär samtidigt så vi fortsätter träffas. Superkul!
Sen är det ju flaskmatningen som gör att det känns så mycket bättre nu än när Knoen var nyfödd. Jag känner mig så lättad och stolt över att jag tog det här beslutet, att inte amma är fanimej det bästa jag gjort.