Mini
Jag vet vad som är rätt, jag vill det som är fel.
15 maj 2010 14:24Det är enkelt att se vad som är rätt. Vad jag borde göra och vad som vore bäst för mig. Självklart att gå vidare och inte ha någon mer kontakt med S. Han har problem, men vem har inte det, men hans problem styr hans liv och det finns ingen plats för mig. Jag vet detta. Jag borde inte vilja detta för mig själv. Men samma sekund som jag bestämmer detta värker mitt hjärta och mitt ack så bräckliga förstånd drar sin kos. Det lämnar mig och då bryr jag mig inte om om detta är fel. Jag vill bara få ligga och krama honom här och nu och strunta i resten. Vem vet vad som händer? Vem vet om vi ens lever imorgon. Men han vill inte bli kramad. Inte av mig i all fall. Och konstigt nog bryr jag mig inte ens om det. I mitt inre hittar jag på förklaringar till varför han inte vill det men det är ju bara för att på nått sätt dämpa min egen smärta. Jag borde inte önska mig detta för mig själv. Jag borde vara intresserad av någon av de andra som visar mig intresse för mig, men det enda jag känner är att dom är fel! Jag vill inte krama dom här och nu. Jag vill ju krama honom. Jag säger till honom hela tiden att han är underbar, men tror egentligen bara att det är jobbigt för honom för han tycker nog inte ens om sig själv. Än mindre mig. Jag borde vända på klacken och dra. Men vet inte hur. Vill inte. Och just nu kan jag inte.
