Mini
.
23 jun 2010 06:35Fåglarna spelar utanför mitt fönster. Dagen trevar sig fram och är snart ordentligt uppe på fötter. Jag ligger i sängen och det bara värker, i hjärtat. Detta är som att åka nån galen attraktion på tivoli. Upp och ner, kast från sida till sida och den som sitter i vagnen det är jag med mitt hjärta i hand. Jag vet att jag klarar mig. Jag har gått igenom detta många gånger förut, men det betyder inte att det inte gör mindre ont. Jag försöker att andas, försöker känna att allt ska bli bra. Försöker hälla mitt huvud högt. Men hur jag än försöker så ramlar hjärtat ner till fotknölarna och det värker. Varje resa börjar med ett litet steg. Jag måste börjar gå, åt nått håll. Helst åt ett håll där jag är starkare än vad jag är nu. Jag vill vara stark, stolt och lycklig.
