Mini

Ensam är stark.

9 feb 2013 23:54
Jag känner att jag är tömd, tömd på hopp, tömd på energi och tömd på vilja. Jag orkar helt enkelt inte att ge av mig själv till någon just nu. Han ringde några dagar efter att han ringde och grät av längtan till mig. Och sa att hans fru kom hem från semestern väldigt solbränd och i en ny klänning. Och det var så underbart för han tyckte då att hon var den vackraste i hela världen, och känslorna som inte funnits där under veckan hon varit borta var plötsligt inget problem längre.. Detta ringer han och säger TILL MIG!!? Jag tänkte för mig själv, jaha, så ytlig är han så en solbränna och en ny klänning plötsligt ger honom en nytändning. Jag vill inte ha honom, han är ingenting för mig. Jag hoppas att det dröjer innan han ringer igen. Jag hoppas det dröjer innan jag känner behovet av att svara. Tills dess är jag här och läker, försöker läka kanske jag ska säga. Ensam. Jag orkar inte med män, jag orkar inte med att närma mig eller låta dem närma sig mig. Jag litar inte på dom. Så är det.