Kommentarer Althea(?):
(
21 dec 2013 11:31 )
Rädsla är en destruktiv känsla, men svår att hantera. Mitt råd är att leva i nuet och ta vara på det du har. Ingen kan sia om framtiden och händer det så händer det då, inte nu. Kram
Tinto:
(
21 dec 2013 19:53 )
Oroar oss gör vi nog alla. Det är nog om vi låter rädslan styra oss som det börjar bli kritiskt.
Det enda vi vet säkert är att alla måste dö förr eller senare. När och av vad vet vi inte och det är nog bäst så. Just på grund av att livet är kort och oförutsägbart ska du glädjas åt vad du har. Låt inte nuet fördunklas av negativa känslor som oro och rädsla.
lingula:
(
22 dec 2013 00:24 )
Normal är svårdefinerat men känslorna ska inte rita om spelplanen för ditt liv tänker jag, att om man låter bli att göra saker som man i sitt vanliga jag skulle göra eller isolerar sig eller liknande, då kanske man ska försöka få hjälp
Mini:
(
22 dec 2013 13:37 )
Jag kan också oroa mig väldigt mkt, särskilt för dem som jag älskar. Ibland kan jag nästan se det framför mig, som för mitt inre öga och det är skrämmande verkligt. Men jag tror nog många gör så. Jag har i alla fall frågat mina vänner och flera säger att dom gör samma sak. Just nu är jag rädd, men inte för något som har med döden att göra. Ibland kan jag tänka att en släng av en dödlig sjukdom kanske skulle få annat att verka obetydligt.
Skriv en kommentar:
Namn:
Kommentar:
