PieceOfCake

Drömmarna.

26 aug 2016 22:48
Plötsligt drömmer jag om honom. Utan min tillåtelse våldgästar han mina drömmar och gör minnet av honom alltför verkligt.

Det är inga lyckliga drömmar. Det är inte heller några direkt olyckliga drömmar. De är mer vacklande. Sökande. Trevande.

Jag känner hans närvaro. Han är där. Så nära, nära. Samtidigt försvinner han längre och längre bort. Försvinner, rinner mig ur händerna och jag bara står där. Tom.

Han tog kärleken. Och gick. Han tog magin. Och gick. Han tog mitt hjärta. Och gick.

Han bara gick. Lämnade. Krossade. Utan att ens se sig om.

««

[bläddra]

»»

Tipsa en vän om detta ord:
Vännens e-postadress: