Princess
Snart Sverige...
17 sep 2011 11:45Jag kan inte ens tänka på att jag ska åka hem på måndag om en vecka. Hur ska jag kunna återgå till ett normalt vardagsliv efter detta? Jag vet att man KAN, frågan är om jag vill. Att jobba kvar på samma ställe längre än till jul känns otänkbart, det är den lilla staden där allt hände och jag får ont i magen av att tänka på att se honom. Hur är det möjligt att jag fortfarande tänker att jag inte skulle kunna stå emot honom om vi sågs? Jag skulle inte klara det, jag skulle bryta ihop om jag så mycket som skymtade hälarna på honom. Jul känns väldigt väldigt långt borta just nu. Och vad göra efter jul?
Åka tillbaka hit naturligtvis! Det är en plan som slagit rot och som inte känns helt omöjlig. Läsa mer italienska i kanske 3 månader, mer intensivt tror jag, och under tiden leta jobb. Stanna i nåt år. Inte för nån jäkla mans skull, utan för MIN skull. För att jag vill! Kalla det flykt, eller räddning, men jag börjar förstå att jag har levt i ett helvete under flera år, och jag vill inte tillbaka dit. Men så stark är jag inte att jag skulle kunna stå emot om jag konfronterades med honom. Jag mår så dåligt bara av att tänka på ett möte, eller att springa in i honom på stan eller utanför jobbet. Fuck fuck fuck.
Det här är landet för mig just nu. Jag älskar det och det älskar mig!
