pussel

Favoritfaster

15 jul 2013 22:24
Jag har inga egna barn men mina äldre syskon har ett par tre. Min brorsdotter kom förbi och lekte för ett par dagar sedan, hon hade tydligen bett om att få göra det och jag tar förstås gärna emot henne. Men en 3,5-åring som vill leka med en kvinna över 30? Det kanske är vanligare än jag förstår och jag åker gärna lite rutschkana.

Att vara favoriten är smickrande och jag gillar att ha henne här då och då, men jag undrar ganska mycket över hur det kommer sig. Jag har ju hört hennes föräldrar prata varmt om hur bra de tycker att jag är med henne, och att jag är det (om det nu stämmer) skulle ju kunna bidra till att hon vill komma, men jag kan inte riktigt undgå att tänka att det är de som sätter dessa idéer i huvudet på henne, om att hon vill träffa mig. Barn är ju lätta att påverka, även omedvetet. Och är det då en bra sak att hon får komma hit eller en dålig? Troligast är väl att det inte spelar så stor roll och jag borde säkert inte ödsla energin.

Till saken hör kanske att jag för tillfället läser "Under det rosa täcket" av Nina Björk, sisådär 15 år efter att jag först tänkte att jag borde göra det. Det hade gett mig mer då, för nu har jag redan tänkt nästan alla de här tankarna den väcker, men bättre sent än aldrig. Just den här grejen har väl mest ingenting med kön och feminism att göra, som boken behandlar, men med uppfostran. Allt handlar ju om det, uppfostran och miljö, vad som förväntas av en. Mycket lite är förutbestämt och ingenting är en slump. Så man får passa sig så att man inte förstör någon och jag passar mig så noga jag kan.

Tillbaka till sidans topp