Kommentarer

Siddhartha: (28 maj 2009 18:03)
Tycker att det är tillintetgörande att prata dadaspråk med barn. Kan man inte behandla dem med värdighet :) Och nu menar jag inte med arg eller tillrättavisande röst. Kärlek och tillgivenhet ryms i vanligt uttal med.

Cocos: (29 maj 2009 07:23)
Håller helt med! Har aldrig och kommer aldrig prata på det sättet med något barn,aldrig heller hitta på ord som inte finns för att det skulle vara något form av "barnspråk". Vad barnet säger det är en sak när de inte kan prata ordentligt än men aldrig träna in en massa konstigt larvdada.

Rabiata: (29 maj 2009 08:17)
Det värsta är inte när de talar på det viset till barnen, utan till andra vuxna människor; kopmpisar, partners etc. Då är det riktigt illa.

hj: (29 maj 2009 13:47)
Oj, jag pratar en hel massa dadaspråk med småbarn (upp till ca två år), uppblandat med högsvenska och senast igår fick jag bassning av en kollega som tillhöll mig att prata normalt med bäbisen vi träffade, istf att kvittra och jollra.
Jag påpekade att brödis språkligt sett är på en 3-årings nivå fast hon snart ska fylla två och att jag tillskriver detta vårt ständiga dadande, pratande, upprepande, gullande och flirtande med språket och brödis.

Bäbisen dissade min kollega hårt och ville naturligtvis upp i famnen på mig :-D

/språkförvanskare

vajl: (29 maj 2009 14:56)
Oh, gillar du goth-saker skulle jag vilja visa dig nåt, men jag vill inte lägga länken här. Ska se om det går att mejla direkt till dig här nånstans.

Rabiata: (29 maj 2009 15:35)
Valj: Vilket fint armband! (funderar på arr bli kund). Och vilka fina och välgjorda saker. Du rockar.

vajl: (29 maj 2009 21:39)
Det går så fint så, det är bara att hojta där på andra sidan (och nu lät det som jag hade connections med Ovan..;))

Skriv en kommentar:
Namn:

Kommentar: