semla

En sladdrig amöba

18 maj 2015 12:06
Jag är så mittemellan, jag hör inte hemma någonstans.

Jag har melerade ögon - ingen specifik färg, är varken vänster- eller högerhänt - eller båda, har inte spikrakt hår, inte lockigt, inte mörkt, inte ljust, jag är varken tjock eller smal, lång eller kort. Ingen av mina hjärnhalvor har övertaget, på färganalys visar det sig att jag är den enda i hela gruppen som har både gula och röda pigment, jag är hyfsat bra på både matte och språk, jag lite koll på mycket men är inte nörd på något alls, jag är blek men bränns inte lätt i solen, jag är tekniskt utbildad men intresserar mig mest för humanoira, jag ser ung ut men känner mig extra gammal. Kass på kroppskontroll men simmar som en fisk, tankspridd med extra bra minne. Blyg men socialt orädd - extrovert introvert. Känslig men hårdhudad. Varken speciellt traditionellt kvinnlig eller manlig.

Det är bara bagateller, alltsammans, men det plockar på och det bidrar ändå till min självidentitet till slut.

Jag tror inte på astrologi, jag tycker hela tanken är absurd, men det är ändå så typiskt: när jag får mitt horoskop ställt säger astrologen att jag har så många influenser från så många planeter att hon undrar hur jag själv kan hålla reda på alla mina egenskaper?

Det kan jag ju inte. Jag vet inte vem jag är. Ingen annan vet heller. Ingenstans hör jag till, jag är olik alla, men inte udda nog för att platsa bland de excentriska. Välanpassad men okuvlig. Alltid katten bland hermeliner, den som inte hör till, den som ska bort.