Tintomara
Kristina
1 apr 2008 07:10Helt plötsligt gick hon åt ett annat håll.
Hon hade inte tagit många steg
innan jag visste vart hon var på väg.
Så vindens sus slog om till moll
och det blev kallare och mera grått.
Det blev så ensamt sen hon gått.
Jag vet att något tagit slut.
Hon hade inte mera tid.
Men fast hon går en annan väg
finns något kvar här tätt bredvid.
705 ord
» Profil
» Prenumerera
» RSS
» Ge Tintomara en ros