vad är ord? | s:info | SP | ordbok | prenumerera | humör | besökande ord | secretspot | sök | hjälp | logga in

Tulo

En liten tant mitt i vägen..

22 feb 2014 09:27
Jag förstår mig verkligen inte på folk. Ingen orkar bry sig, vad det verkar. I torsdagskväll åkte jag och kompisen till gymmet för att vara med på cirkelgym och vi åkte därifrån vid ungefär 20.30. Det snöar ymnigt, stora tunga snöflingor. Efter att jag släppt av henne så åker jag vidare på en ganska stor gata som går rakt genom stan. Framför mig har jag kanske 4-5 bilar och jag ser att dom, längre fram, bromsar och väjer för något på vägen och jag hann tänka att det säkert var nått skräp eller nått som behövde passeras. Även mötande bilar väjer undan och när jag väl kommer fram, så döm om min förvåning när jag ser en viftande ficklampa och någon sekund senare vem som håller i den.

En liten liten dam framträder, med rullator och hatt och viftandes med armarna och ropar något samtidigt som hon viftar med ficklampan. Inga tvivel på att något var ordentligt fel. Hon står mitt i vägen och var alltså det "hinder" som bilarna väjt för, och sedan kört vidare. Jag vevar ner fönstret och stannar och först då hör jag vad hon skriker "hjälp, hjälp, snälla hjälp mig!" Jag hoppar ur bilen och frågar vad som hänt och hon är så skärrad så hon fortsätter att ropa hjälp mig tills jag sagt flera gånger att jag ska hjälpa henne, men vad är det som hänt?

Då talar hon om att hon är vilse och att hon har gått och gått men hittar inte hem, varpå jag säger att jag ska hjälpa henne men att vi inte kan stå kvar mitt i vägen utan måste flytta på oss. Jag hjälper henne in i bilen och slänger in rullatorn i bagagen så snabbt jag bara kan och sen kör jag in till kanten så jag kan höra vad som hänt.

Hon är 75 år, har bara 20% syn och hade gett sig ut för att gå till affären, vilket hon gjort massor med gånger tidigare, men nu hade hon kommit lite fel och gått länge och väl och försökt hitta tillbaka men utan att lyckas. Jag frågade om hon visste var hon bodde och det gjorde hon, hon visste sin adress, och i själva verket var hon inte mer än kanske 400 meter hemifrån men hade kommit ut på stora vägen och inte lyckats hitta tillbaka igen. "Ingen ville hjälpa mig" sa hon så olyckligt.
Nej, det var allt väldigt konstigt sa jag men nu kör jag hem dig så är du snart inne i värmen igen ska du se.
Hon såg så glad och lättad ut den lilla tanten med hatten.

Jag tänkte att det nog var bäst att se till att hon verkligen bodde där hon sa, man vet ju inte för ibland kommer dom ju ihåg saker från svunna tider, men när vi väl kom till adressen så fick hon fram nyckeln och jag följde henne in och såg att hon fick upp dörren och kom in ordentligt. När jag såg henne i ljuset av trappbelysningen så såg jag att hennes ögon hade en tjock grå slöja och jag kunde bara föreställa mig hur svårt det måste ha varit för henne att se ute i mörkret, med både snöfall och ljus från bilar som ställde till allt.

Slutet gott allting gott. Hon kom hem och jag vill inte ens tänka på vad som kunnat hänt om hon kommit in på någon av industritomterna som låg precis bredvid där jag plockade upp henne. Då hade hon nog fått svårt att hitta ut igen och där är ju helt tomt vid den tiden.. Och även om det bara var +-0 så är det ju ändå väldigt kallt om man inte är ordentligt klädd.

Vad som gör mig väldigt arg är alla dessa bilar som väjer och kör förbi.. HUR kan dom??? Vem som helst som ser en liten tant med rullator och ficklampa i mörkret kl 20.30 på kvällen fattar väl att nått inte står rätt till, särskilt när hon står mitt i vägen och viftar med armarna..

Bry dig om dig själv och skit i andra, antar jag är devisen. Hemskt att tänka att det kunde varit min farmor tex eller någon annans lilla farmor eller mormor som stod sådär och ingen vill bry sig nog för att stanna.

Kram
/Tulo

Tillbaka till sidans topp
Pusha
««[bläddra]»»

Kommentarer


Althea: (22 feb 2014 09:31)
Men så fruktansvärt. Hur kan man göra så mot en annan människa??? Tur att du kom den vägen, tänk om du inte gjort så
Usch. Hemskt

semla: (22 feb 2014 11:59)
Bra gjort! Och jag håller med, empati och omtanke verkar det råda skriande brist på ibland, tyvärr.

Althea: (22 feb 2014 12:36)
Ser nu att min kommentar kan tolkas lite hur som helst. Menade så klart, som semla sa, bra gjort. :)

Skriv en kommentar:
Namn:

Kommentar:

Tipsa en vän om detta ord:
Vännens e-postadress:

568 ord
» Profil
» Prenumerera
» RSS
» Ge Tulo en ros

Tulos senaste Ord

» Mitt år i backspegeln.
28 dec 2023 08:51
» På torsdag bär det iväg..
13 aug 2023 12:17
» Husbil och funderingar.
7 jun 2023 10:58
» Hur svårt ska det vara?
2 dec 2022 23:39
» Han som jobba på NASA..
8 jun 2022 23:19
» En sista natt.
8 aug 2021 01:03
» Varför är jag rädd?
15 jul 2021 22:03
» Dos 1 -check.
20 maj 2021 11:02
» Snart vet jag.
11 maj 2021 20:59
» Hej mitt i natten.
1 maj 2021 00:31

Dagens namn: Holger, Holmfrid
:: reklam ::