Tulo
Ett litet steg för mänskligheten..
21 apr 2014 17:28För ett par år sedan när jag gick igenom min skilsmässa så rasade jag i vikt. Ingen aptit, massor av funderingar och längtan till mat var näst intill obefintlig och detsamma gällde godis. Jag tvingade i mig Nutrilett för att överhuvudtaget få i mig nått alls, och sen när den akuta fasen i skilsmässan var över fortsatte jag att byta ut några måltider mot Nutrilett och jag höll min vikt utmärkt.
Sommaren 2012 kände jag mig galet nöjd med kroppen, hade till och med ett par jeans i storlek 27´ något som nog inte hänt på 15 år.
Sen opererade jag mig två gånger på kort tid under början av 2013 på och fick inte träna. Jag tyckte väl lite väl synd om mig själv och kände nog att jag hade lite för mkt kontroll på läget så jag släppte den lite för långt och "unnade mig" myskvällar. Aj, aj, aj!!
Sommaren 2013 var ok men jag var långt ifrån lika nöjd med min kropp som sommaren innan. Och jag försökte gång på gång att hitta tillbaka till min kontroll över ätandet utan att riktigt lyckas. Och sen kom detta med grannen som ett brev på posten, och det gjorde att jag bara kröp in i mitt lilla skal och brydde mig ännu mindre om kroppen. + ytterligare några kg.
Jag har försökt att komma tillbaka till min rutin med Nutrilett men det har varit helt hopplöst, och "jag börjar imorgon" har åter fått en plats i mitt inre, något som jag för ett par år sedan tyckte var det dummaste någonsin.. Varför börja imorgon när man kan börja nu???
Men nu, äntligen, känns det som jag har brutit tankarna som kretsar kring mat och vad jag ska äta och när.
Jag älskar konstigt nog smaken av Nutrilett och under senaste veckan har jag bytt ut fler och fler måltider utan problem och idag har jag ätit det hela dagen och ska äta med min pojkvän ikväll och det känns helt toppen. Ingen hunger, inget behov av att slänga i mig av allt det godis som finns i huset efter helgen och det känns underbart.
Känns som jag är på banan igen. Jag ska fortsätta så som jag alltid gjort, ett mål i taget, inga löften om att aldrig äta det ena eller det andra, utan bara låta det tuffa på i lugn och ro.
Med lite tur så tappar jag några kg och jag ska träna så mkt jag orkar, men att man ska kunna träna sig ner i vikt det tror jag inte på. Det är i köket man väljer det som ger resultat. Ett mål mat om dagen ska jag äta, precis som innan. Nu kör jag! Sommar 2014 ska bli bättre. Nej, den ska bli bäst!! Det har jag bestämt!
Kram!
/Tulo
