Tulo
Jag springer och springer.
14 sep 2014 07:48I måndags var det löparkväll i närheten där jag bor, som anordnades av Göteborgsvarvet. Jag fick med min sonen dit, så himla kul att han nu är så stor så vi kan göra såna saker tillsammans. Samtidigt som jag såklart saknar när han var en liten lintott som satt i mammas knä och gosade.. Men detta är häftigt på ett helt annat sätt. Vi har en jättebra relation som utvecklas hela tiden känns det som. Känns skitbra!
När jag kom dit sa dom att vi skulle springa 8 km. Området där vi var är ordentligt kuperat och jag var riktigt nervös om jag skulle klara av att hålla deras tempo. Men gud vad kul det var. Och både sonen och jag sprang precis hur bra som helst!
Mitt bland ultradedikerade löpare i sina X2U kläder, så sprang jag, och jag var riktigt bra. Vilken känsla! Jag var liksom hög efteråt.. Önskar att alla som mår dåligt gav sig ut och sprang, om än några hundra meter. För man mår bra efteråt. Man tänker och springer och tänker lite till och jag i alla fall växer när jag känner hur stark kroppen känns, även när det är jobbigt så jag håller på att smälla av.
Igår sprang jag 1,3 mil och pojkvännen tog sin mountainbike och drog en runda. Jag skickade en skärmdump på var jag befann mig enligt gps´en och skrev "find me?". Vi möttes ute i skogen och jag sprang brevid honom och lyckades hålla 5,42min/km tempo i ungfär 5 km, hela vägen hem. Det är jag skitstolt över! För mig är det typ supersnabbt! :)
Idag ska jag rösta. Vet ännu inte till 100 vad jag ska rösta på.
Kram!
/Tulo