November
17 nov 2009 11:42
”Jag har inte gråtit på hela helgen.”
Säger jag till min kära sambo på måndagsmorgonen. Inte utan en viss stolthet.
Och tänker.
”Herregud, vilken tragisk person jag är.”
Det är november. En gång för cirka tusen år sedan läste jag en mycket dålig bok med den oerhört dramatiska titeln ”November i mitt hjärta”. Vad den egentligen handlade om kan jag inte riktigt påminna mig, jag tror att det var en eller annan kärlekshistoria med någon spröd kvinna som stod och suckade i ett fönster, eftersom hon inte fick gifta sig med någon mystisk man med mörka ögon. Eller något liknande. Skit samma.
Min poäng är att även om titeln är avskyvärd och ganska patetisk, så är det lite så det känns nu. November i mitt hjärta. Och i mitt huvud. Och i min mage. Och i hela min jävla kropp. Och i mitt förhållande. Och i mina studier. Och i hela mitt jävla liv.
Det är november.
Blir det aldrig vår?
charlys senaste Ord
» Avstånd
16 feb 2014 21:14
» På riktigt
6 dec 2013 22:26
» Jo
4 nov 2013 22:21
» .
24 okt 2013 21:52
» Livet deluxe?
3 okt 2013 20:45
» Inget kvar längre
22 sep 2013 19:24
» Visdomord
29 aug 2013 20:56
» Vardag igen
13 aug 2013 20:45
» Pip
4 aug 2013 10:44
» Vila
17 jul 2013 09:02
» Almost there
8 jul 2013 21:16
» ,
23 jun 2013 21:44
» Ja?
7 jun 2013 10:04
» Ont
23 maj 2013 22:00
» Vidare
16 maj 2013 21:13
» Arkiverat
» Avstånd
16 feb 2014 21:14
» På riktigt
6 dec 2013 22:26
» Jo
4 nov 2013 22:21
» .
24 okt 2013 21:52
» Livet deluxe?
3 okt 2013 20:45
» Inget kvar längre
22 sep 2013 19:24
» Visdomord
29 aug 2013 20:56
» Vardag igen
13 aug 2013 20:45
» Pip
4 aug 2013 10:44
» Vila
17 jul 2013 09:02
» Almost there
8 jul 2013 21:16
» ,
23 jun 2013 21:44
» Ja?
7 jun 2013 10:04
» Ont
23 maj 2013 22:00
» Vidare
16 maj 2013 21:13
» Arkiverat