2024, hittills ett jäkla skitår!!!

10 jul 2024 09:51
Vilket jävla skitår det varit hittills. Svårt att avgöra om det är det värsta någonsin för mig personligen, men det finns ju några som konkurrerar om plats 1 på listan så svårt att avgöra men året är ju inte slut än.

Det började bra med att min lilla hund började löpa och jag åkte och parade henne.

Sen blev älskade H sjuk och efter någon månad fick vi säga adjö till henne, hon skulle fylla 11. Oerhört jobbigt eftersom hon fortfarande var så glad och go, men med cancer i bakbenet gick det helt enkelt inte längre. När vi stannade påväg till veterinären var hon lika söt och go som alltid, och ville få smaka på godis såklart, och några timmar senare var hon borta. Tårar, sorg och brustet hjärta som alltid när man säger hejdå.

Jag och sonen var ute och gick med två hundar, då en lösspringande hund kommer rusande mot oss över fältet och vi fick springa allt vad vi orkade tillbaka med bilen och fick in den då högdräktiga tiken i sista stund, med bara meter kvar innan hunden kom ikapp oss. Sen kommer ägaren och hoppar på mig, fysiskt, och det blir polisanmälan mm mm, som såklart inte ledde till nått. Vi bor ju i Sverige trots allt. Men det var första gången någon faktiskt slår mig, och det kanske inte riktigt var vad jag behövde efter stalkers, skjutning och allt.

Jag hade ju såklart hoppats på en normalstor kull men inte då, 16 valpar föddes, 2 var döda och sakta men säkert förlorade jag 4 till. Vid ett tillfälle var sov jag bara 3 timmar under 4 dygn och jag trodde banne mig jag skulle dö på kuppen, har aldrig känt sån stress och trötthet på samma gång i mitt liv.

Sen insjuknar K och vi försökte rädda henne med operation, men nejdå, 10 dagar senare blev resultatet detsamma som med H. Pussar, tårar och mjuka ord om att vi ska ses igen en dag medan hon drog sina sista andetag och lämnade oss.

Sonen och hans sambo gör slut och flyttar isär. Han är väldigt ledsen och att K (som var hans hund) dog precis i samma veva gjorde det ju inte bättre. Känns hopplöst att inte kunna göra nått när han mår dåligt.

Min älskade B får plötsligt massa konstiga blödningar, först en i munnen, sen en i ögat och sen flera småblödningar i munne och då upptäcker vi att hon har Trombocytopeni och har 30% chans att överleva. Jag fick lämna henne på djursjukhuset och kände att nu orkar jag INTE mer!!! Jag klarar inte av att förlora henne med!!!

Hon kom dock ur den mest akuta krisen och är nu fortfarande hemma hos mig, med medicin och jag hoppas att jag ska få behålla henne! Jag älskar henne såå mtk och vill inte behöva leva utan henne!

Valparna levereras och efter 1 ½ månad så blir en av valparna dålig och måste avlivas och då kanske det är en ärftlig sjukdom (vi har fortfarande inte fått svaret på det) och då kanske hela den linjen av min uppfödning går åt helvete. Som om det inte räckte med att valpen dog. Om någon läser detta så snälla håll tummarna både för min B och för att det med lilla älskade valpen som dog, inte är nått ärftligt!!

Och som gräddet på moset så rök sonen och jag ihop i fredags. REJÄLT! Värre än någongång tidigare. Och jag känner mig helt krossad, för han sa massa saker som han tydligen burit på i flera år och jag känner mig grundlurad och som en värdelös mamma.

Som om det inte vore nog så har ju vädergudarna bestämt att vi ska inte få någon sommar, vilket min nacke inte tycker om och det innebär värk från helvetet dag ut och dag in.

Just det, jag åkte en vecka till Frankrike. Till Rivieran som jag bott på i typ 6 år där juni brukar vara varmt och underbart. Gissa en gång hur vädret var? Regn och blåst. Just när jag var där var det varmare i, you´ve guessed it, Sverige!

Ja, 2024, om inget alldels underbart händer så ligger du i alla fall i toppstriden om värsta året året någonsin! Du är sida vid sida med 2007 och det lär nog behövas målfoto om det inte vänder snart.

Förlåt för ett jävla gnälligt ord, men jag är helt slut!

Kram
/Tulo

Ps, kul att "Ord" funkar igen! Ds

Tulo

569 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»