Hemmafrun

Kommentarer

Althea: (3 jul 2012 07:25)
Nej det perfekta lullet finns inte. Det perfekta livet finns inte. Precis som med allt annat är det upp och ner. Livet är en berg och dalbana, förhållanden likväl. Men har man ingen grund tillsammans tror jag det itne fungerar alls. Ni verkar ju ha haft det katastrof dåligt, som jag o mitt ex. Jag hoppas, men någonstans efter ett krackelerat äktenskap så tror jag inte på någon jävla kärlek. Det är sexuell attraktion som långsamt dör. Typ. Pft.

Mini: (3 jul 2012 10:32)
Jag har ju varit gift, vilket inte fungerade. Men så undrar jag.. Kan man få ett dåligt förhållande att bli bra igen? Att bli lyckligt och ärligt, efter massor av oärlighet och lögner? Kan lågan börja brinna igen när den en gång försvunnit? Jag har aldrig lyckats och känner nog ingen som lyckats heller. det är som Althea säger, en attraktion som långsamt dör och när den är borta så är den borta.. eller? Vad tror ni? Cocos: Det kanske är så att när du skäller/pratar i stundens hetta så reflekterar du inte så mkt om vad du borde tycka osv och bara instinktivt säger det du faktiskt känner. Tror det är bra och det som är äkta. Man kan nog resonera sig fram till massor av saker som är moraliskt rätt och riktigt, men om man inte har känslan bakom det så spelar det ingen roll tror jag. Det dåliga hittar sin väg upp till ytan ändå tillslut.. Kram!

Cocos: (3 jul 2012 14:30)
Det är bra,det som är äkta alltså.. Jag har inte tappat hoppet om kärleken,alls faktiskt! Jag har gjort fel val när det gäller män OCH jag har vetat det varenda jäkla gång att detta håller inte!
Tror inte på att man kan reparera,en del av kärlek är respekt och har man trampat sönder det så har man förstört det hävdar jag. Då får man gå vidare.. Jag är faktiskt hellre utan än i ett dåligt förhållande igen!

Althea(?): (3 jul 2012 15:46)
Jag håller med Cocos. Har man trampat sönder respekten så är det svårt att laga. Vi gjorde det och då blir allt bara skit. Respekt har jag insett är något som är otroligt viktigt i ett förhållande. Vi har det nu. Jag ska arbeta hårt för att ha kvar den nu när jag är mera medveten om hur viktigt det är. Men sen går det inte leva utan kärlek. Är man inte kär i den andra så tror jag det blir brister i respekten med. Eller, de hänger väl ihop antar jag. Svårt med relationer vilket som.
Väja fel gör man nog hela tiden. Det känns som om man upprepar samma misstag om och om igen. Kanske man lär sig någon dag?

Skriv en kommentar:
Namn:

Kommentar: