Changed, but not forever

5 nov 2008 21:24
Det var länge sen jag senast hade ett sånt där långt ivrigt samtal med någon, ett sånt som kan hålla på en hel helg utan avbrott och ändå räcker inte tiden till för att få sagt allt och lyssnat allt man vill.
Vi brukade hamna i såna, fina vännen och jag. Först under en lyktstolpe med varsin cykel i händerna, sen när samtalet inte ville ta slut i hennes blåa soffa eller i min, med te och mackor och under samma filt. Pratade, skrattade, pratade hela kvällen och hela natten ända tills det blev för sent att gå hem.
Det är mycket som har ändrats sen dess. Ingen av oss bor längre kvar i det där bostadsområdet där alla hade nära till varandra; vi bor inte ens kvar i samma stad. Nu har vi hus och barn och katter och ringar på fingrarna. Inte samma trassliga relationer att fördjupa oss i, i timtal. Inte samma pubar att cykla hem ifrån tillsammans, inte samma fester att dansa salsa på. Inte samma tentor och plugg att sucka över och analysera.

Men i helgen hade vi ett sådant samtal, som varade i två dagar. Och det kändes så underbart skönt, det att vi kan hitta nya ämnen. Och vara lika ivriga att få lyssna och berätta fastän livet har ändrats. Vi har inte förlorat någonting.

mando

515 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»