Det är liksom bara en tidsfråga ju

18 mar 2011 05:26
Tycker att det är störtlöjligt, den här stora rädslan för kärnkraften som plötsligt blommar upp överallt. Som om vi inte alltid har vetat om riskerna. Som om det blivit farligt nu.
Det är ju inte första gången detta händer, heller, så hur kan man vara så tagen på sängen?

Jag har alltid varit livrädd för kärnkraft. Ännu mer sedan jag var på studiebesök på Ringhals och informatören där LJÖG oss rätt upp i ansiktet och påstod att slutförvaringen var löst och allt var så himla enkelt. Min fråga om uranbrytningen svarade han inte ens på, han bara gav mig onda ögat.
Förtroende. Not.
Även i Sverige hålls det tyst om incidenter. I Forsmark 2006 var det risk för härdsmälta, hur många vet det?

Från dn.se:
"– Parallellen med Forsmark är solklar. I bägge fallen handlar det om elförsörjningen. Härdsmältorna i Japan är därför inte någon isolerad händelse utan blottlägger bara kärnkraftens sårbarhet. I Japan handlade det säkert om tsunamin. I Forsmark var det den mänskliga faktorn som orsakade stopp i elförsörjningen. Och självklart finns det hundratals andra scenarier som man kan tänka sig. Alla leder till att elförsörjningen slås ut vilket i sin tur leder till härdsmälta, fortsätter Lars-Olov Höglund."
(Höglund är kärnkraftsingenjör.)
(Om du vill veta mer om vad som hände i Forsmark kan du t.ex läsa en sammanfattning här: http://www.dn.se/nyheter/sverige/forsmark-25-juli-kl-1320-1342)

Och så politikernas vilja att köra reaktorerna så länge det bara går. Tyskland som efter katastrofen i Japan bestämt sig för att trots allt inte förlänga livslängden på sina gamla reaktorer. (Taktiskt eller plötslig, verklig, insikt?)

Kortsiktigheten.

Det här är alltför stora krafter att leka med för den mänskliga faktorn.

mando

515 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»