Kök, namn, hus

8 feb 2012 14:32
Vi åkte på en rejäl förkylning, eller influensa eller vad det nu är, hela familjen. Maken har haft feber och kräkts, Knoen har feber till och från och hostar och snorar så det står härliga till, och nu verkar det vara min tur. Idag har jag legat däckad större delen av dagen med feber, hosta, ont i kroppen och halsont. Lite bättre just nu, efter vila, en stor kopp te och ett helt gäng chokladpraliner. :-)
Nåja.
Jag har iallafall ägnat den tiden åt att fundera en massa. (Har svårt att somna med feber och foglossning, nämligen.)
Kök, bebisnamn, bygga hus?

Vi har bestämt oss för att renovera köket någon gång under det här året. Vi behöver byta kyl och frys (gamla och alldeles för små), och ska vi få plats med nya fullängdsvarianter så får vi bygga om en hel del i köket. Och då tänkte vi passa på att byta köksluckor, samt sätta in en ny köksfläkt eftersom den gamla funkar dåligt, är ful och omöjlig att göra ren ordentligt (full med fett på ställen man inte kommer åt). Och ny spis/ugn. Och så blir det lite målning, men golvet får nog vara kvar. Renovera köket är en ganska stor investering att göra men behövs både för att vi ska kunna bo kvar ett tag till och för att huset ska bli mer attraktivt när vi en dag ska sälja det. Men vad vi ska ha och vad det får kosta, det behöver tänkas och tittas och räknas på mycket mer innan vi bestämmer oss för nånting.

Bebisnamn... kul att fundera på men svårt! känns nästan ännu svårare nu andra gången. Några av våra favoritnamn har dessutom hunnit bli upptagna sen sist, av vänner som fått barn efter oss. Man kan ju såklart ta samma namn ändå, ingen av dem skulle ta illa upp eller så, men det känns kanske lite fånigt när man träffas hyfsat ofta, om barnen heter samma sak...?

Och hus, de funderingarna poppar upp hela tiden. Hur länge vill vi bo kvar här? Vi bor ju ganska bra just nu, barnvänligt område, praktiskt, nära större affär och annan service, trivs bra. Men lite trångt, och kommer bli ännu trängre med en till i familjen, iallafall om ett par år när barnen är lite större. Vi har aldrig sett det här huset som ett långsiktigt boende, utan mer som första steget. Och så är det det där "erbjudandet" om en gratis tomt. Och drömmen om att bygga ett eget hus, precis som vi skulle vilja ha det. Köpa en tomt häromkring är inget alternativ, här får man punga ut med minst en miljon för bara tomten, även en ganska liten. Så skulle vi bygga eget nån gång skulle det vara där... Där vi kan betala "bara" för huset och bygget.
Och det skulle förmodligen inte bli dyrare än att köpa ett redan färdigt hus, som har några år på nacken. Så ibland känns det som att det vore korkat att tacka nej.
Men den stora frågan är: vill vi bo just där? Både nu och på lång sikt, resten av livet-perspektiv?
I en liten by ute på landet, med åkrar och hagar runtomkring. Väldigt idylliskt och fint, avslappnande miljö. Jag skulle absolut kunna trivas och känna mig hemma. Men betydligt längre ifrån närmaste affär och annan service, lekplats, barnens kompisar i framtiden, osv. Vi bor helt klart mer praktiskt här och är mindre bilberoende. Maken skulle få mycket längre till jobbet i avstånd räknat, inte så mycket längre i tid räknat. Det skulle funka. Jag skulle få alldeles för långt till mitt nuvarande jobb, orimligt lång pendling. Skulle inte funka. Å ena sidan vill jag inte vara kvar där ändå, planen är att söka nytt jobb efter nästa föräldraledighet - å andra sidan vet jag inte vad jag får heller, om jag får nåt nytt nu.
Och sen är det det sociala livet.
Vi skulle hamna närmare några av våra vänner, längre ifrån andra. Närmre vissa släktingar, längre ifrån andra. Och Knoen skulle få börja på ett nytt dagis. Gör lite ont att tänka på, vi trivs så himla bra med det vi har och det skulle vara jobbigt för Knoen att börja om. Jobbigt för oss också, slita upp hans och våra rötter...

Svårt beslut.
Och vi ska inte ta det just nu, först ska vi få barn igen, söka jobb, renovera köket...
Men det ligger där i bakhuvudet, bygga hus på landet eller inte? Flytta kommer vi att göra en dag, frågan är vart. Hur vill vi att vårt liv ska se ut, och våra barns uppväxt? Någon gång måste beslutet tas.

mando

515 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»