Snart är vi fyra

4 apr 2012 10:22
Nu har jag gått in i vecka 34. Det känns att det närmar sig! Jag känner mig tung och trött, sover urdåligt och framfogen blir allt sämre. Måste ta det väldigt lugnt. Det är skönt att det snart är påsklov, och sen är det inte många arbetsdagar kvar. Jag tar en dag i taget just nu och har inställningen att vi får se hur länge det går. Jag jobbar bara halva dagar, men ibland funkar knappt det heller. Tur att jag har hjälpsamma kollegor.
Och thank god för att Knoen får vara på dagis så jag får vila när jag kommer hem från jobbet!
De sista två veckorna innan BF planerar vi att vara lediga alla tre. Om inte bebis kommer tidigare förstås. Snart är vi fyra! :)
Jag tänker alltmer på förlossningen, läser lite, funderar över förra gången. Hade en väldigt positiv upplevelse då, och jag försöker fundera ut vad det var som gjorde det... Jag tänker att det kanske kan göra att förutsättningarna blir så bra som möjligt även denna gång. Men jag är inte orolig, det känns skönt. Jag vet att smärtan är hanterbar, jag vet att min F var ett fantastiskt stöd, jag känner mig trygg i att vi har klarat av det en gång förut.

Försäkringskassan får säkert en del oförtjänt gnäll, och jag har inte haft några större problem med dem förr. Men nu har det varit två saker på kort tid så nu börjar jag bli less.
Dels har jag ringt och frågat om en viss sak, och fått tre helt olika svar. Att jag ringde igen om samma sak var för för att jag tyckte att den första handläggaren lät rätt osäker, så jag ville höra med en annan. Som alltså sa någonting helt annat. Då ringde jag igen för att kolla vad en tredje skulle säga; ett annat svar igen! Ringde en fjärde gång och var lite arg, och då var det någon som tog sig tid att kolla upp reglerna ordentligt. Det visade sig att ett av de tre svaren stämde. Hade jag litat på det första svaret jag fick hade jag alltså gjort helt fel.
Och så sjukskrivningen:
Jag har fått vänta i två och en halv månad på besked att jag är beviljad sjukpenning. Sen fick jag ett utbetalningsbesked. Men inga pengar. Idag såg jag att det står fel bank och fel kontonummer på det där utbetalningsbeskedet. Trots att jag fick fylla i dessa uppgifter på min ansökan om sjukpenning, så har de trasslat till det alltså. Suck. Ringde handläggaren, hon hade aldrig hört talas om nåt liknande och hade ingen aning om vad hon skulle göra åt det. Skulle återkomma.
Det är en himla tur att man har en liten buffert, annars skulle vi ligga risigt till nu med lån, bil, osv.
Tänker på alla dem som inte har möjlighet att spara så mycket, fy fasen.

mando

515 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»