misan
när jag dör
1 apr 2009 17:42Jag är inte så förtjust i begravningar. Det är väl ingen som är, men jag menar själva ceremonin. Jag tror att jag blir distraherad av allt religiöst prat, eftersom jag inte tror på det alls. Och att en främmande människa ska stå och läsa halvt innantill om den avlidnes livshistoria, nej, det känns inte bra.
Men jag antar att det är bra med ett avsked. Varför annars kom det så förskräckligt många tårar på farmors begravning igår och inga alls när jag fick själva dödsbeskedet? Det måste ha varit det absoluta avskedet. Man kanske behöver det.
Själv vill jag nog ha någon sorts borgerlig begravning. Jag vet inte hur de går till, men kyrklig begravning är inte att tänka på. Jag skulle gärna vilja att någon jag känner säger några ord, snarare än en främmande (betald) människa. Men vem skulle orka det egentligen?
Jag tänker att de man lämnar kvar får träffas och dela glada minnen. Att de får skratta tillsammans och minnas med värme. <i>"Haha, och kommer ni ihåg när Misan..."</i> Att det inte är så dyster stämning. Sakna mig, men var inte ledsna.
Jag kanske ska ha en begravnings<i>fest</i> helt enkelt.
853 ord
» Profil
» Prenumerera
» RSS
» Ge misan en ros