vad är ord? | s:info | ordbok | prenumerera | humör | besökande ord | secretspot | sök | hjälp | logga in

det var ändå på övertid


20 jun 2010 23:53
misan
Nu för tiden stoppar jag i mig tre olika sorters antidepressiva tabletter, jag känner mig som ett levande apotek. Men jag mår ju bättre, så då finns det ju en mening med det.

Jag har också vant mig vid att inte gå till jobbet. Vardagar utan planer känns inte det minsta konstigt. Jag fattar inte hur jag ska kunna gå tillbaka till jobbet nästa vecka. Fy.

Tårarna för Höken har äntligen tagit slut. När jag började må bättre saknade jag inte lika mycket, men jag har ändå svårt att smälta att han och tjejen är sådär äckligt kära och att det gick så förskräckligt fort - går det verkligen så fort på riktigt? Vad hände med de trevande dejterna i början liksom?

Jag är jätteglad att vi pratar som vanligt, jag menar, det vore inte så konstigt om han ville fasa bort mig, min plats i hans liv har ju ersatts med råge. Men samtidigt önskar jag lite att han kunde vara dum någon gång i alla fall, så att jag kunde få vara arg på honom. Är inte ilska en viktig del av sorgeprocessen förresten?

Det är kanske därför jag inte riktigt vet hur jag ska hantera det här (undvika eller inte undvika?), för att han inte beter sig som folk gör mest, utan är världens snällaste. Nej förresten, att jag inte vet hur jag ska hantera det här är ju för att det här är mitt första uppbrott någonsin, eh.

Världens snällaste ja... Jag hade velat ha kvar honom ett tag till, men sju månader är nog fullt tillräckligt egentligen. Det borde inte ha blivit längre än typ <b>en</b> månad? Vi borde ha tagit ett snack och avslutat alltihop när vi insåg att vi inte var på väg någonstans. Då hade det inte blivit några tårar alls för Höken, jag lovar. Men det är lätt att vara efterklok.

Jag trodde bara inte att det skulle sluta så här. Jag hade ingen aning om att jag skulle bli så här ledsen. Jag trodde ju att det var <i>jag</i> som skulle avsluta alltihop och att han skulle bli sur (ledsen) och konstig, det var ju <i>det</i> jag gick och oroade mig för och därför sköt upp snacket. Tji fick jag.

Tillbaka till sidans topp
Kommentarer

Anne: (21 jun 2010 12:11)
Hej misan, jag vill bara att du ska veta att jag hejar på dig. Kram! :)

Skriv en kommentar:
Namn:

Kommentar:

misan


853 ord
» Profil
» RSS
««[bläddra]»»
misans senaste Ord
» jag vill inte ha vem som helst
11 jun 2018 09:19
» nu flyger jag solo
16 jan 2017 00:48
» 2017
7 jan 2017 02:13
» hejdå 2016
31 dec 2016 16:14
» det var ett tag sedan
6 nov 2016 23:41
» måndagsexemplar
25 jul 2016 21:03
» min version av mindfulness
14 jul 2016 14:58
» nu eller aldrig
2 jul 2016 21:21
» jag kommer aldrig att träffa någon som du
13 maj 2016 22:54
» jag drömmer om nätter med dig
24 apr 2016 11:18
» saknad.
17 apr 2016 22:04
» jag borde vara noggrannare med vad jag önskar
6 apr 2016 00:46
» tårar
27 mar 2016 21:55
» det där med morgnar
9 mar 2016 07:05
» första dagen
29 feb 2016 20:47

» Arkiverat

Dagens namn: Klas
:: reklam ::


:: reklam ::