hejdå höken

29 jun 2010 13:01

Att jag inte har hängt som vanligt med Höken på en dryg månad känns inte så jättekonstigt ändå, men det är nog för att i förnekelsens land så är det här inte på riktigt, snart är det som vanligt igen (snart kommer han tillbaka?). Och jag antar att det är därför det är så himla konstigt att se bilder på honom och den där tjejen (jävla Facebook), det känns liksom som ett parallellt universum.

Jag skulle behöva någon annan att hänga upp tankarna på, för att glömma världens snällaste Hök vars kropp passade så bra ihop med min, men det händer ju typ vartannat år eller ännu mer sällan, så jag är rädd att Höken kommer att finnas kvar i mitt huvud ett bra tag till. Men jag är inte ledsen, jag ville ju ändå inte ha honom (ja, jag är helt säker nu), det är bara så himla konstigt alltihop - ena dagen var han med mig och andra dagen hittade han sitt livs kärlek...

Jag funderar på om det kanske är lättare att inte ha så mycket kontakt som vi fortfarande har, liksom inte låtsas om att han finns egentligen, för det är ju det att vi pratar typ som vanligt som gör kontrasten så stor när Facebook uppdaterar mig om hur kär han är och hur underbar hans flickvän är. (Och ni fattar ju att jag någonstans lyckas tänka att jag inte dög...)

Så i helgen tänkte jag att jag inte ska höra av mig till honom på ett tag, men då ringde han förstås igår och förstörde hela "inte prata"-grejen - som han i och för sig inte vet om. Efter att ha uppdaterat varandra om midsommar (innan midsommar hoppades jag - lite väl naivt - in i det sista att jag kunde följa med honom och fira vid havet...), och sedan lite vanligt tomt kallprat, påmindes jag om att våra samtal inte var det bästa vi hade. Så vad ska jag egentligen med Höken till nu?

Om ett par veckor fyller han år och jag har redan fixat en present till honom, för att jag inte kan låta bli, men efter det har jag gjort mitt. Då är det hejdå Höken.

misan

853 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»