I keep dancing on my own

3 okt 2010 18:43

Jag sa ju att det skulle bli så här; Höken har tröttnat på mig! Inga samtal, inga sms, ingenting. Det är som om han har glömt bort mig. Han lovade ju att det inte skulle bli just så här! Skit-hök.

Det hugger till lite i hjärttrakten när jag får veta om stora grejer (som till exempel att hon har flyttat in hos honom...) genom Facebook, jag tycker att jag borde ha fått veta tidigare. Förut visste jag allt före alla andra, nu får jag inte ens veta samtidigt som hans vänner, utan samtidigt som människor han inte har pratat med på flera år!

Det här är ingen stor ledsen grej längre. Jag lovar. Det går alldeles utmärkt att klara sig utan en hök, att se honom med henne är mest bara konstigt. Det som känns är det där med att ha blivit bortvald - jag har skitsvårt för allt som har med utanför och ensam att göra.

Jag skulle kunna låta det vara så här egentligen. Det var ju inte som att han var någon central figur innan alltihop hände. Jag tappar ingen viktig. Men det är något som inte känns riktigt bra med att inte göra någonting, jag tror att det är att jag vill att han ska veta att jag är besviken på honom. Han lovade ju.

misan

853 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»