misan

snart på väg, verkar det som

14 feb 2011 23:22

Anställningsintervjun förra onsdagen gick så bra att att de erbjöd mig jobbet! Så från och med 1 april kan jag presentera mig som "copyassistent". Äntligen är jag på väg på riktigt.

Men det känns inte bra ändå. Inte ens när jag tänker på att jag slipper mitt skitjobb som jag får spunk på. Det är både den vanliga rädslan för stort, nytt (fy fan för den, utan den hade jag lämnat stan för längesedan) och så, faktiskt, en rädsla för livet kvar här...

Det skulle ju vara nytt liv, nya människor. Att bli kvar här i ett år till (=den kortaste perioden jag kan tänka mig att jobba där innan jag drar vidare) känns som kvicksand som drar ner mig. Det är inga stora grejer; Rosita, Guldfisken och mamma, men många bäckar små och de representerar liksom allt och alla.

Jag försöker tänka att ett år går fort - jag hade säkert inte hunnit lämna stan under det året ändå - och med det här jobbet som erfarenhet har jag mycket lättare att få jobb någon annanstans. Det här är en investering.

Men jag önskar att det kunde kännas lite bra i alla fall.

««

[bläddra]

»»

Tipsa en vän om detta ord:
Vännens e-postadress: