misan
sommaren och jag
30 jul 2011 11:35Okej, det är kanske inte så bra då, om tårarna börjar rinna när mamma ringer bara för att säga att de har det bra på semestern. Jag som tänkte att allt det här (att jag knappt tar mig utanför dörren på semestern bland annat) är för att jag helt enkelt är skitdålig på att leva, men det är kanske inte <i>bara</i> det då.
Samtidigt som det är skönt att liksom få bekräftat att det här inte är mitt riktiga jag (jag har blivit en grå mus), så är det otroligt tröttsamt att jag aldrig verkar bli av med skiten. Och jag vet inte om det spelar någon roll egentligen vilket mitt riktiga jag är när jag ändå bara är någon annan menlös på heltid...
Jag längtar lite till hösten (det måste vara första gången!). Mörkret, den friska luften, vanlig vardag. Jag tror att det blir lättare då. Jag älskar sommaren, men den kommer med så många krav. Man ska vara så lycklig, man ska göra så mycket; bada, grilla, hänga på uteserveringar, resa... jag vill allt det jättemycket, men jag har ingen att göra det med? (Och jag går sönder lite.)
853 ord
» Profil
» Prenumerera
» RSS
» Ge misan en ros