inte nog, aldrig nog

22 apr 2014 01:46

En gammal historia stod plötsligt utanför min dörr i fredags. Lång, snygg, charmig och med glittrande ögon som jag aldrig har kunnat säga nej till. Förut var han förbjuden frukt och jag trodde att jag efter alla år hade lyckats bygga upp ett försvar mot honom, att jag hade tagit bort allt hopp, jag trodde inte att det skulle spela någon roll att han var lovlig nu. Jag hade fel.

Men först pratade han om sitt dejtande och jag om mitt (icke existerande) dejtande och jag tänkte att det var ett bra tecken att vi (jag) kunde prata så, det måste ju betyda att försvaret mot honom var intakt. Jag hoppades inte på honom, på oss, allt var i sin ordning.

Sedan gick det en natt och morgonen därpå var det enda jag kunde tänka på att jag ville ha honom. Jag har alltid velat ha honom.

Han vill dock uppenbarligen bara ha mig någon gång ibland och det gör lite ont någonstans inuti att han inte ens har kommit på tanken att vi två skulle kunna försöka nu när det inte finns några hinder. Jag vet inte, men jag tror inte att han är bättre än så, jag tror inte att jag betyder mer än så.

Ännu ett bevis på att jag inte duger. Om någon skulle tycka att jag var värd att försöka med, så skulle det vara han – efter alla år, de måste ju betyda något? Men jag hade visst fel.

Min soffa luktar han och jag kan inte låta bli att sniffa på den ibland.

misan

853 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»