nyår

3 jan 2016 09:40

Jag var ganska orolig för att bli ensam på nyårsafton, för att Stålmannen är i Thailand, Herr Banan är ett allmänt osäkert kort (remember för ett par år sedan när han i sista sekunden duckade för vår improviserade middag för att gå på en annan, uppstyrd middag och lämnade mig i sticket...), Lucia mest bara går på parmiddagar med sin sambo, Guldfisken aldrig kan bestämma något för långt i förväg (läs: mer än en vecka) och jag inte har några nya vänner i Stockholm. Typ.

Men knepet för att slippa vara ensam på nyårsafton är tydligen att styra upp en nyårsfest själv. Och att ha ett gäng vänner och bekanta som tydligen bara går och väntar på att någon annan ska bjuda in dem. Lite fascinerande och irriterande fenomen det där, men det blev en väldigt trevlig kväll och jag är glad att jag slapp vara ensam (men det är ju faktiskt bara en kväll och sedan är allt som vanligt igen; en kväll är lätt att blunda och låtsas som ingenting och inte behöva känna att man missar något, vet jag av erfarenhet...).

Jag saknade dock nyårskänslan och skålade bara lite halvhjärtat, och ganska stressat, vid tolvslaget som jag tror att vi ändå missade. (Tacka vet jag året när jag fick en kyss av Höken på tolvslaget!) Men det är väl det där med storslagna förväntningar. Och för den delen; att vara den som håller ihop festen (rent allmänt, men också med ett nyårsquiz i tre delar) och inte riktigt vara med. Men det kanske bara är jag? Jag tror att jag ganska ofta kan känna att jag inte riktigt är med...

Nu skulle jag också vilja fylla i en sådan där årslista, men jag orkar inte med det deppiga att det alltid är samma, att jag liksom inte kommer någonstans, inte ens när jag byter stad, och att det blir så tydligt av en sådan lättsam lista. Men jag kan ju hoppa över frågor som eventuellt får deppiga svar... Jag återkommer.

misan

853 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»