Så många runtomkring

17 feb 2010 11:25
Mindre än ett dygn efter att jag fått reda på min pappas död, och berättat för kanske fem personer, fick jag informationen om att någon upprättat en minnessida på FB till minne av honom. När jag hittade den första gången fanns det ungefär 40 medlemmar. Andra gången 90. Idag runt 120. Som vill hedra minnet av min pappa. Som skriver fina saker om vilken bra tränare han har varit, skriver citat (som jag känner igen sen så länge jag kan minnas!) och som vill skicka en hälsning.

Jag tycker (som tur är) att det känns jättebra att det finns så många som vill skriva där. Att han kände enormt många människor tack vare sin profession vet jag ju, men det där med sidor på FB är något helt nytt för mig, och jag är helt fascinerad över hela grejen.

För övrigt känner jag mig lugn, trött och lite uppgiven. Konstigt lugn. Igår var vi på begravningsbyrån, jag, mina tre halvbröder och min farbror. Jag hade för en gångs skull förberett mig innan med att skriva ner tankar och funderingar och åsikter, vilket betalade sig genom att de flesta av mina idéer kommer att användas, vilket känns bra. Jag tror mig fortfarande vara den som kände min pappa bäst och som stod honom närmast.

Många människor har talat om för mig att pappa var så stolt över mig, och tacksam för att jag tog hand om honom så bra, och gärna talade om det för andra. Inte så mycket till mig visar det sig. Men det känns bra att han förstod att jag försökte hjälpa honom så gott jag kunde, även om orken inte riktigt fanns där alla gånger...

Jag har ringt till hans vänner, pratat med folk som ringt på hans mobil, skrivit på hans minnessida och tackat för fina inlägg. Nu känns det som om jag borde ta tag i något mer. Eller kanske bara vila lite. Det kommer nog saker som är både jobbiga och krävande tids nog.

Princess

1061 ord

» Profil
» Hemsida
» RSS

««

[bläddra]

»»