Midsommarafton

20 jun 2014 23:51
Det började väl hyfsat. Han var trött och sov efter frukost, men vid lunch åt han och tyckte det var gott. (Det var det också.) Vi satt ute i solen en bra stund efter lunch och det var skönt. Men hela dagen hade han svårt att kommunicera, alltså svårare än vanligt. (Tänk så vi brukade sitta timvis på var sin sida av köksbordet och prata och prata och prata...)
Han ville lägga sig i sängen när eftermiddagshemvårdspersonalen kom, och sen sov han och sov och sov och sov. Han var väldigt svårväckt och det kändes verkligen inte bra. Men jag väckte honom och fick honom att äta ett par äpplen strax innan kvällspersonalen kom. (Han har ju diabetes, man kan inte bara låta bli att äta då.) De hade väldigt svårt att få kontakt med honom också, men det blev lite bättre eftersom. Nu ligger han och sover i sin sjuksäng nere i vardagsrummet. Jag sitter häruppe vid datorn och känner mig hur orolig som helst. Fast... jag vet ju att han dör ifrån mig, jag vet ju det. Det är kanske så här det kommer att gå till, att han försvinner in i dimmorna mer och mer.
Jag är totalt oförmögen att göra nånting alls åt det hela. Cancern vinner.

Tintomara

705 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»