dum och dummare

Kommentarer

Tintomara: (26 aug 2012 10:57)
Jaa du. Man lär folk hur de ska behandla en, säger Dr Phil. Det ligger något i det. Jag undrar vad som gör att ni håller fast vid varann. Vad får du ut av det? Vad får han ut av det? Ärligt?

Kit: (26 aug 2012 12:35)
De slipper bägge två göra något så svårt som att bryta upp och starta något nytt, kanske? Vilket jag själv skulle föredra alla gånger, men varför välja ett osäkert men lyckligt liv när man kan vara trygg i att i alla fall har en partner och ett hus? Det är det enda jag kan komma på. Jag fastnade nästan själv i "men så dåligt är det ändå inte", och det går inte en dag att jag inte är oerhört tacksam att jag hittade ut ur det tänket, och bröt mig loss för att få det underbara liv jag har idag.

Tintomara: (26 aug 2012 14:11)
Där har du säkert något, Kit. Man vet vad man har men inte vad man får-tänket. Rädslan för det okända. Förståeligt. Jag blev ju lämnad, så jag behövde inte ta steget, det togs åt mig. Men då hade vi försökt. Det var jobbiga år, men kanske det behövdes för att det skulle bli bra senare? (För det blev det ju.) Det är alltid lättare att se vad andra borde göra. Hoppas det löser sig för Cissi så att hon också får det lika fint som du. (Och jag, för den delen, även om det just nu är jobbigt p g a sjukdom.)

Kit: (26 aug 2012 14:45)
Jag tror att man alltid mår bättre när man är fri från en långsamt destruktiv situation. Det är så svårt att se hur dåligt man mår när man är fångad i det - det är inte förrän man blir fri som man kan känna hur mycket lättare allt är, och hur många underbara möjligheter och människor som finns därute. Men livet kommer ju inte till den som väntar, utan man måste göra något åt det. Och det är så svårt!

Jag hoppas att det snart blir mindre jobbigt för er, Tinto! <3

Skriv en kommentar:
Namn:

Kommentar: