detta sitter också långt inne.

12 aug 2014 23:23
Det finns alltid något litet att säga om Markus Birro. Om hans inställning till feminism, abort, hans debatter & självförsvar. Min sambo vägrar låta mig att ens yppa om nya märkliga utlägg & inlägg, han vill leva i en Markus Birro-fri zon. Jag fascineras för mkt för att kunna låta bli.

Men det finns ngnting annat också. Alltså, jag verkligen älskade Frank. Det var en del av mina tonår. Det finns en del i den där killen som jag tycker om, ändå. Det insåg jag efter att jag lyssnade på intervjun i Värvet. (Värvet har jag undvikit in i det sista för att jag redan lyssnar på för mkt kill-podd. Lunch med Montelius är det stora undantaget (älsk på dem) så kom gärna med heta tips. Men podcasts funkar ypperligt när jag vandrar runt med min lilla nyfödda mot bröstet när den nya milda höstsolen bryter fram i öst.) Den där öppenheten över att aldrig få ha varit med. Det är på en skör tråd som han är skör. & dialekten, den gör kanske 97% av min välvilliga inställning. Nej antagligen är det bara rent kulturellt. De här starka känslorna till musiken, det är så många "vuxna" som tappar det & blir tråkiga & på sin höjd nostalgiska. & det är bra musik också, Sisters of mercy & så Henrik Berggren. Japp. Markus Birro fick mig att leta fram min LE-låda med Broder Daniel & sätta upp i hyllan & fan om jag inte ska köpa nytt lim till mina stjärnor också. Det var så SKÖNT med ett break i mitt Birro-förakt, men snart publiceras en ny krönika, då djevlar.

Ps, nej det var inte 1998, det var Arvika 2002 som du trodde att vi väntade på HH, & det blev Freudianskt redan då.

claudine

34 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»