Vi sjunger barnvisor och läser Asterix

21 jul 2008 08:16
På vägen till stugan åker vi förbi ett stort antal mer eller mindre nedlagda bruksorter. Det går inte att komma ifrån att det ser bedrövligt tragiskt ut från utsidan, och man skyndar sig att komma vidare mot tystnaden vid sjön. Men vad vet man? Antagligen ser min egen likadan ut, men här trivs jag ju bra och det kommer horder av vettigt folk från min stad.

I den sista av småorterna handlar vi mat och äter pizza och jag kan inte hindra tanken från att komma: Ser dom att vi inte är härifrån? Kanske, men kan inte påstå att jag själv skulle reagera om någon jag inte kände igen kom in på mitt lokala ICA eftersom jag inte känner igen en tiondel av dom som handlar där, så varför skulle någon känna igen alla?

Stugbesöket är mycket som en repetition av gamla minnen. Det regnar, det gör ju alltid det där, och det är lite behagligt tråkigt. Vi badar i regnpauserna, fiskar på kvällarna, spelar spel och läser samma serietidningar som de senaste 20 åren. Utedass, myggbett och grillad korv i öppna spisen. Pappa gör våfflor på vedspisen och vi äter tills vi knappt kan röra oss. Och vi sjunger, jag och mina systrar har en outtömlig källa av gemensamma sånger i huvudet och prins blå som är med känner sig lite utanför.

Jag bråkar med min syster, alltid något litet, aldrig kunna acceptera hur hon tänker för det är så fel och så knäppt. Jag har blivit så otroligt trångsynt senaste åren, alla ska tänka som jag ungefär fast ändå inte, alla sätt att tänka är fel och jag blir bara sur och ledsen och så kommer hon där och ser inte själv hur fel hon tänker och jag blir så förbannad och hon blir ledsen och sur tillbaka och säger saker som att hon är så dum och går iväg. Jag mår så illa och är så ensam och ond att ingenting runt om når in och fram framför allt inga goda tankar. Prinsen är rädd för det lynniga jag men försöker ändå och lyckas ibland, vid andra tillfällen blir det frontalkrock och utspel från min sida.

På söndagen kan vi sitta ute och fika, men efter det slår det igång med det värsta ovädret jag varit med om på jättelänge. Åska, spöregn, halv storm och hagel och det är nästan läskigt att stå på den inglasade verandan. Båten är full med vatten men vi hinner inte tömma den för vi är sena hem och jag och pappa ska upp sex idag.

lingula

439 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»